Och jag drog vinstlott två

Det är konstigt hur snabbt allt kan ändra sig.
I måndags var vi rätt konfunderade över var alla älgar och grisar tagit vägen. Ingen såg något på morgonpasset och hundarna fick inte upp något vettigt under dagen. Från gryning till skymning höll vi på.
Att älgjakt kan vara så svårt.
Kändes rätt hopplöst när man åkte hem och visste att man skulle jaga två dagar till. Trodde inte att djuren skulle komma in på marken nu när vi nu sprungit omkring överallt men ack så fel jag hade.
Tisdag morgon hade hoppet återvänt och jag gav mig återigen av mot Fattiggårdbrånet. 06:26 ställde jag bilen vid transformatorn och knatade iväg. Vid rävfällan började jag smyga och när jag vek av från skogsvägen hörde jag snart knak en bit in. Smög så tyst jag kunde men förbannade nattens frost då jag tyckte det dånade när jag satte ner fötterna i det frusna gräset. Hörde en fågel som kvittrade högt och med långa drillar så jag försökte sätta ner foten i takt med fågelsången. När jag till sist kommit fram till tornet så kunde jag fortfarande inte se något djur och var då rätt säker på att det var gris i görningen. Jag tog mig även upp i tornet och spanade bort mot knaken. Såg inget och avvaktade. I stundens spänning glömde jag sätta på radion som jag tänkt göra när jag kommit upp i tornet. Strax kunde jag se hallonsnåren röra sig men fortfarande utan att se något djur. Började undra om det kanske var grävling istället men kunde snart avfärda den tanken då det knakade rätt bra där nerifrån. Satt och väntade på att grisen skulle visa sig då jag hörde två visslingar. Jag kollade bakåt och såg Kennet komma gående. Visslade tillbaka och förstod genast att en vuxen älg blivit skjuten. Kennet och jag stod och gestikulerade utan att jag fick fram att det var gris 40m från honom. Tog fram mobilen och drog ett sms och strax åkte Kennet iväg. Jag såg grisarna böka sig länge och längre bort och det enda jag sett var en mörk rygg som gled förbi i snåren. De tog sig in under en kullfallen gran och rätt som det var slutade det röra sig. Jag undrade om jag missat att dem knatat iväg men det förblev lugnt. Efter 5 minuter tröttnade jag och smög tillbaka mot bilen för att kolla in den älg som nu låg. Klockan var nu ca 07:35. Framme vid Jordgubbahygget var Kalle redan klar med urtagning och jag kunde konstatera en pinnatjur eller en udda 4:a om man räknar varje tagg. ;) Jättekul för Kalle men föga förvånande att det var han som skulle få skjuta då han har en underlig förmåga att alltid få älg på sitt pass. Jag tror att det är han som själv sett ca 80% av dem älgar vi haft vid våra pass. Tror det kommer en story om just denna dag på Kalles sida.

På väg till tjuren hörde vi på radion att David i grannlaget haft ko med kalv hos sig men inte fått skottläge. När allt var klart hos Kalle passade vi om och jag blev återigen tilldelad Brånet. Började kännas halvtrist då det är en bit att gå och det hittills inte hänt mycket där uppe. Passet ligger längst norrut och är liksom sista utposten innan andra marker tar vid. Denna gången körde jag ända till rävfällan så jag inte skulle få gå så långt. Upp rätt snabbt i tornet. Fram med kaffe och matlåda. Jag hade ännu inte hunnit äta frukost men nu jäklar skulle en äggmacka ner. Hör att Ingemar släppt Rhina och att hon naturligtvis fått upp direkt. Efter en liten stund går det loss och börjar röra sig norrut. "Ingen fara" tänker jag. Det går alltid mer nordväst över grannmarken så det är inget att hetsa upp sig över.
Nippe meddelar på radion att det är på väg rakt norrut mot mig och Kennet. "Ja ja. Jag ska ha kaffe och macka".
"Nu får du vara beredd för nu går det till dig" säger Nippe på radion. Hör då hundskall och tar på mig hörselkåporna. Det börjar knaka rejält i skogen tvärs över hygget där grannmarken går strax innanför. "Fasen med. Denna gången var det nära men går utom skotthåll och bort från mig" tänker jag.
Då ser jag kon vinkla upp mot hygget. Kalven kommer med och dem sätter fart parallellt med mig och jag har dem på ca 80m. Tar sikte på kalven som springer först men har en del snår emellan. Kalven stannar till och jag letar upp den igen i siktet. Under denna korta tid hinner kon ikapp och ställer sig bakom kalven. Avvaktar och ser kalven sätta fart igen. Tänker att detta är ju precis som på älgbanan. 80m, springande älg och perfekt bredsida. Kunde lika gärna varit en pappälg med. ;)
Jag får in kalven i siktet och klämmer av ett skott. Den fortsätter en liten bit och stannar sen till efter att ha vinklat något ifrån mig. Misstänker att de kommer fortsätta rakt ifrån mig mot skogen och drar iväg ett andra skott trots att det inte är ren bredsida. Ser kalven vackla till rejält och slår sen i backen med benen i vädret. Känns otroligt skönt att den lagt sig och inte sprungit ifrån mitt pass. Fick höra efteråt att dem andra undrade om jag hade halvautomat då det inte var lång tid mellan skotten.
Ropar på radion att jag skjutit en kalv och gör sen patron ur. Ser då en rörelse i ögonvrån. Vrider snabbt huvudet och ser då två grisar knata iväg från den kullfallna granen. Det var som faan. De hade tagit daglega innan och nu fått nog av uppståndelsen och oljudet. Slänger i en kula i bössan men grisarna har redan hunnit utom synhåll. Ja ja. Jag får nöja mig med en jättefin kalv. :)

Tar fram en cigarr. Snoppar den, tänder och drar några bloss. Kollar kaffekoppen och ser att det skvimpt ur lite kaffe men det som är kvar är fortfarande varmt så jag dricker vidare och känner mig rätt nöjd. Knatar ner från tornet och går bort till kalven. Ser att första skottet tagit högt i buken men att andra gått perfekt och tagit genom lungorna. Då jag aldrig skjutit en älg innan och heller inte varit med och tagit ur en så får jag invänta assistans. Sätter mig på en stubbe och bara njuter.
Vägning visar att kalven låg på 54kg slaktvikt och tjuren på 140kg.

Att älgjakt kan vara så enkelt...