onsdag, februari 24, 2010

Denna gång gick det bättre


Efter att ha provskjutit studsaren i helgen så visste jag att det inte var den eller kikarsiktet det var fel på vid senaste bomskjutningen. Kan nog skylla på mycket men i slutändan landar det ändå på dåligt skytte. :(
Nåväl. Beslöt mig igår att ta mig upp på hästen igen och var på plats kl 19:03. De har under de senaste veckorna visat sig vara framme tidigt så jag ville kolla den teorin. 19:06 gick foderautomaten så allt kändes väldigt bra. Hade nästan förhoppningar om att de skulle komma rusande när de hörde automaten men så dumma var de inte.
Bra ljus ikväll och det fläktade på lite då och då. Vinden skulle ligga så att min vittring skulle gå precis till höger om åteln (teoretiskt) men det verkade som att vinden snurrade friskt. Ömsom låg den rätt i ansiktet, ömsom från vänster. Bara att hoppas att den inte snurrade för mycket.
Tiden gick och kylan gjorde sig påmind. Kollade klockan, 21:33. Tänkte att jag försöker hålla ut till 22:00, sen får det vara bra.
Plötsligt tycker jag mig se en rörelse ner till vänster i slänten i en öppning mellan träden. Tittar ner men det är tomt. Då kommer en gris liksom svävande in från vänster och sen en till.
Nu ser jag även den första lite längre fram och de är vaksamma. Stannar upp och väntar lite. Trots att jag tittar rakt på dem (ca 15m mellan oss) och har hörselkåporna på med förstärkning hör jag inte ett knyst när de rör sig.
De tre små grisarna går 5m och stannar igen. När de går igen lyfter jag bössan. Då stannar de och jag får sitta med geväret i luften blick stilla och hoppas att de börjar gå igen.
De fortsätter fram och jag gör mig redo.
Lampan tänds på åteln när de kommer tillräckligt långt fram men de bryr sig inte om skenet.
Går fram och börjar äta lugnt och fint. Sitter och kollar på dem i ca 5 minuter tills jag får bra läge och skickar då iväg en bula. Grisen skriker till och sätter fart. Alla grisarna sticker åt varsitt håll och jag blir osäker på vilken jag skjutit på. En pustar, en annan frustar. Ljuden avtar och det blir tyst.
Jag är inte nöjd med skottet och tycker att det i avtrycket liksom hade fastnat, som att trycket hade fryst fast lite lätt vilket gjorde att skottet inte gick precis när jag trodde det skulle gå.
Packar ihop och går ner till åteln. Blir glad när jag ser att det är en väldigt bra träff och att det är rikligt med blod, både på skottplatsen och i löpan. Står och lyssnar lite men hör inget och börjar gå efter grisen. Efter ca 40m ligger den mot ett omkullfallet träd på magen. Ser faktist levande ut så jag blir lite nervös och gör mig redo med Stig A. Jag rör mig sakta runt den och petar till grisen med foten bakifrån. Inget. Puh...
Det blir dock lite kämpigt att släpa grisen till vägen. Ca 50cm snö i slänten den ligger i och uppförsbacke till vägen.... Fick bra puls av den träningen.
Vågen stannade på 54kg med mycket snö i pälsen så det var en bra årsgris.
Kom inte i säng tidigt denna gång heller.

2 kommentarer:

  1. Bra gjort fredde. du börjar att få upp ångan nu.
    Det är bra träning att släpa gris i djupsnö. Kram.

    SvaraRadera
  2. Ja, värsta intervall träningen.
    Fast jag får nog jaga lite mer om jag ska få upp något flås.

    SvaraRadera