En hårsmån från döden

Kort summering från igår kväll.
Jag och brorsan var på plats ca 21:15. Det låg dimma på sina håll när vi körde dit och det hade regnat lite så vädret kändes riktigt uselt. Det droppade överallt i skogen och då och då fick vi höra det härliga metalliska klang-ljudet när en droppe föll på plåttaket ovanför kojan. :(
Nåväl. Vi satte oss tillrätta och döm vår förvåning när vi hörde de karakteristiska prassel&knak från vildsvin. Rätt snart gled 2 grisar in på arenan. Fram till tjärträdet och skrubba sig och sen ett dopp i vattenpölen under automaten som nu börjar likna en mindre sjö.
Jag kollade i kikarsiktet men det var rätt dålig sikt. Den mörke av dem flöt liksom ihop med bakgrunden men den prickige hade inte camouflagen på sin sida. Upp med korset i bogen och väntade på att han skulle vrida sig 5 grader till så att jag fick bra bredsida.
Precis när han vrider sig perfekt börjar han även sakta gå till vänster.
- "Stanna nu så kommer du snabbt att lägga på dig 13 grams vikt" tänkte jag.
Men... han stannar inte utan fortsätter in med sin kompis ut i vegetationen och försvinner.
Kvar sitter jag och brorsan med lång haka. Det skulle ju bli premiär för brorsan att sitta med när det skjuts.
Vi sitter kvar till 23:00 och hör hela tiden grisar på 4 ställen runt om oss rätt nära men ingen som behagar att komma fram. Dimman tätnar och vi ger upp.
Grisarna som var framme brydde sig inte alls om varken korn eller majs utan ville bara skrubba sig lite.
Såhär i efterhand tänker jag att jag kunde jag nog rätt lätt smäckt in ett bra skott men ett ej avlossat skott ska man aldrig ångra...eller???
Nu lägger jag till dimmfritt på min måste lista vid svinjakt.
Kan detta klassas som en kort summering?? ;)