Dubblé

"22:30 vid busskuren". Det SMSet som skulle läsas upp i telefonen blev det inget av pga teknikstrul men efter ett gammalt hederligt telefonsamtal så var planerna lagda. Med en måne på 100%, väldigt svag vind från väst och ca 15 grader varmt skulle det mycket till för att vi skulle misslyckas. Jag hade nu dessutom jagat in allt jag hade med mig så det fanns inga sådana hinder i vägen. Vi beslutade att börja i fältet där vi sist haft High Chaparal med smågrisarna. Framme vid vägkanten hör vi inte mycket. Vi kan ana något knäpp och kanske ett smask men det är nog mer önsketänkade är fakta. Vi smyger i alla fall ner på åkern och avancerar sakta frammåt. Jag repar av några havreax med handen som jag går och småtuggar på. Sött och gott. Inte konstigt att svinen tycker om det. Efter ca 50m stannar vi och lyssnar en stund.
Inget. Vi vill inte fortsätta och lägga vittring utan beslutar oss för att testa den andra åkern. Väl uppe på vägen och 60m mot andra åkern stannar vi och lyssnar igen. Gillis och jag tittar på varandra. Visst fasen hörde vi något längst upp i hörnan?!? Nya beslut och vi vänder åter till plan A. Ner på åkern och smyga. Det går lätt uppför första biten och uppe på knycken hör vi grisarna tydligare. Då hör vi även andra grisar i våran kant en bit fram. Då det verkar långt till båda grupperna stannar vi på platsen och avvaktar. Plötsligt får grisarna i vår kant bråttom och skriker till och sticker till skogs. Inte en chans att dem hörde oss och vinden låg perfekt så det var inte heller den som spökade. Skumt....
Vi har i alla fall de andra kvar fast det hade hittills bara låtit som en gris. Åter igen delar vi upp oss och jag knatar rakt in i åkern och Gillis smyger vidare i kanten. Jag snirklar mig frammåt längs de upptrampade stigarna i havren och stannar då och då upp för att höra var grisarna är. Jag har mina MSA Sordin Pro hörselskydd på med högsta volym och då låter det som att grisarna är väldigt nära trots ett avstånd på 60m. Dessutom tycker jag inte man hör exakt vart dem är. Jag tar av mig dem och smyger vidare. Nu känns det bättre. Det dånar inte lika mycket när jag går som med kåporna på. Havren jag går i är lite kortare och jag tänker att denna höjd är ju bra för att se dem. 20m längre fram i en svacka är havren uppe i midje/brösthöjd och jag börjar känna mig liten och utsatt. Grisarna är rätt nära och gör dem ett utfall så kommer jag inte se dem förrän jag ligger där. Bara att knata på. Jag har i detta läget hittat ett sprutspår att gå i men eftersom det är så smalt får jag liksom hasa ena foten framför mig och sen hasa efter med andra. Då och då hör jag grisen jag smyger på pusta och vädra men inget mer. Den fortsätter att äta hela tiden. När jag närmar mig märker jag att det är flera grisar runt om och jag känner mig plötsligt halvt omringad. Nu börjar jag få puls på allvar men knappast läge att fega ur. ;) Frammåt...
Jag har ingen som helst koll på klockan. Omöjligt att jäkta i ett sånt här läge. Sakta sakta steg för steg. Ser grisen men inte bra nog. Måste fram 2m till. Nu blir det bättre men grisen flyttar sig och jag måste ta mig 2m till. Har ca 15m till grisen nästan rakt höger från spåret jag står i men hör en annan gris närmare mer rakt fram. Denna ser jag dock inte så den struntar jag i. Så får jag äntligen läge. Grisen sticker upp huvudet lite extra och jag siktar strax bakom under örat.
Smällen kommer och jag tappar sikten i nån sek. Ser då att en gris kommer nästan rakt mot mig från där den stod som jag sköt på. Vill inte klappa denna ännu så jag tar två snabba steg till höger. Grisen passerar på 2m håll och stannar sen upp snett bakom mig till vänster på 4m håll. Jag tror att detta är den gris jag redan skjutit på och skjuter ett skott till mot den. Grisen tar sig en meter frammåt och lägger sig sen på plats. Puh. Den ligger. Glädje!!! :)
Går sakta fram och kollar på den. Då hör jag fler grisar i det område jag sköt i nyss. Ser havren röra sig lite på ett ställe och jag förflyttar mig försiktigt ditåt. När jag nästan är framme ser jag att det ligger en gris till där och rycker lite i ena bakbenet. Oj då. Första skottet tog där det skulle och grisen hade säckat ihop på stället. Dubblén är ett faktum. Glad i hågen ropar jag till Gillis att det visst blev en dubblé men han är inte alls sugen på att svara. Han har nämnligen vildsvin 5m från sig och har även han fått upp lite puls. Det som vi från början trodde var 1 gris visade sig vara en hel grupp med stora. Efter första skottet stack dem i princip rakt till Gillis. Ikväll har dock inte G turen på sin sida (ännu) och de lyckas komma förbi honom och in i skogen. Vi släpar ut svinen till vägen och lastar in dem i min bil. Klockan är nu 01:47 och vi är heta. Varför sluta när allt stämmer? Vi har ju dessutom bara varit i ett fält ännu och Gillis som inte fått smälla än är sugen som få.
Vi beslutar oss för att köra ett snabbrace i nästa havrefält och knatar dit. Framme vid kanten hör vi inget. Konstigt... De borde varit här nu. Vi går i alla fall ner en sväng på åkern. Traskar på rätt bra faktist. Halvvägs ut så viker Gillis, som går först, av 90 grader till vänster och går ut rätt i fältet. "Vad nu?" tänker jag. Vad vet han som inte jag vet? Jag har ju mina superduperkåpor med förstärkning på mig och måste ju höra allt innan G hör. Men vad gör det. Bara att haka på. Vi går raskt ut en 30m och stannar sen och lyssnar. Tyst...
Men då. Knak. Tissel och tassel. Det kommer grisar ut ur skogen och går rätt ut på fältet mot oss. Där står vi som två fån, eller jag i alla fall för Gillis är kolugn, precis som att han planerat allt. En gris visar sig en bit bort men G tycker inte den står bra till. Då kommer en annan lunkandes på ca 15m. Den går från höger till vänster och jag viskar till G: "Ta den när den kommer fram till gluggen". Precis när jag sagt det blir det dödstyst. Alla grisar stannar och slutar smaska. Jag vågar knappt andas och G står med gevär till axeln och kan inte röra sig en millimeter. Röjde jag oss nu? Tick tack, tick tack. 30 sek senare fortsätter livet på åkern men grisen vänder precis innan gluggen och kommer istället rakt mot oss. 10m. Går lite höger. Viker av mot oss igen. 7m. 5m. Gillis har sett nog och skickar ett paket med bly till grisen. Grisen blir inte alls nöjd med innehållet och skriker till så som bara en gris kan skrika. Skottet tog något långt bak och ett avfångningsskott blir nödvändigt. Skjutsugen som man är, är jag snabbt framme vid grisen och skjuter en bula. Miss.... Skärpning. Iväg med sluggen som gör processen kort via svinkranium. 3 skott och grisaskrik blev för mycket för resterande grisar som alla lämnat fältet. Ännu ett angrepp avvärjt. ;)
Med 3 grisar att ta hand om avslutade vi kvällens/nattens eskapader och åkte till slaktboden. 07:00 svängde jag in på uppfarten hemma, in med alla saker och fixa i ordning. På med kaffe och hämta in tidningen. 07:30 vaknade Elliott och ännu en dag var påbörjad. :)

Jag med mina två. En gylta och en galt. 76 kg och 65 kg LV.

Galten i närbild.