Patriks första rådjur

Äntligen kom jag iväg på lite smygjakt. Har funderat några veckor på denna form och var härom dagen på ÖoB och köpte några billiga sockar för ändamålet. Vinden har varit från fel håll ett tag men idag skulle det funka. Ställde dubbla klockor (mobilen och en radiosändarstyrd) på 04:40 då jag tänkte komma iväg 05:30, vintertid. Mobilen har visat sig ställa om tiden ibland så den litade jag inte riktigt på.

Klockan ringde och jag gick upp. Bryggde kaffe och fixade lite. Slängde ett öga på ugnen. 05:02. VA?? Koll på mikron, samma tid. Det var som faan, ställer dem om sig automatiskt?!? Om jag inte mindes fel så fick jag ställa om dem sist.
En sista koll fick bli bilen som jag är helt säker på att den inte ställer om sig själv. 05:04. Pust och stön. Vad ska jag göra en hel timme extra?? Absolut ingen mening att lägga sig igen.
Efter att ha slöat omkring ett bra tag kom jag iväg 05:20. 5 min från där jag ska ställa bilen stannade jag och käkade frukost och väntade på att det skulle ljusna lite.
På med kammo-paltorna, ansiktsmask, handskar och 5 par sockar och sen iväg sista biten. Parkerade och smög ner 150m till Boken. Där stod jag 10 minuter och bara lyssnade.
Dimman låg tät och allt var tyst.
Tanken var alltså att i bara strumplästen smyga runt och se ifall nån ko m kalv eller svin stod bra till för lite blyförgiftning. Måste erkänna att denna form var näst intill helt ljudlös. Helt underbart att bara tassa fram utan att behöva hoppa mellan grästuvor och mossar. Visst fasen blev jag blöt efter bara några minuter men kall blev jag inte.
Jag smög mig vidare upp mot Toppatornet och vidare ner mot sjön. Inga djur visade sig och jag hörde inga knak heller. Vid sjön tänkte jag vända men fortsatte genom skogen tillbaka utan att se nåt. Klockan skvallrade om att det var dags att ge upp (07:51) och jag gick tillbaka till bilen. Hämtade ryggan och kängor och tog pass 50 meter från s-kurvan. När jag bytte strumpor ångade det om foten trots att alla 5 paren var blöta på undersidan. :)
Nicke gick igenom hela såten utan ett enda upptag. Ingen av dem tre passkyttarna hade sett nåt och inte jag heller. Vi bröt för en fika och ställde sen om för att trycka igenom en mindre del. Noll!! Skumt att inte se ett vilt på så länge.
Vi packade ihop och skulle till nytt ställe, Udden. Jag tog båtplatserna, Kalle svackan och Pata i granet vid svackan. Kocken hängde på Nippe och tog ett halvt bakpass.
När alla var på plats ropade N att han släppt Pella. Nästan omgående ekade skallen genom skogen och det var jakt. Äntligen.
Efter vad som kändes som max 30 sek small det. Yes!! tänkte jag. Måste varit N som fick dem rätt på sig.
Pang igen...
Och pang!!
Hmmm. Finns en som kör med halvautomat idag och det var Pata. Nice... :)
Drevet gick vidare och kort efter gick det förbi N som gjort patron ur och tagit av sig kåporna. Hmmm nr 2. Och han ska vara "åldermannen" i laget. ;)
Pella drev super och det gick vidare förbi Kocken som valde "fel" kulle att stå på. Han fick välja mellan två och naturligtvis gick det ut 70m från där han stod.
Vi samlades och gratulerade Patrik till hans första rådjur. Han hade kört säkert och dragit nåt extra skott tills djuret låg. Rätt tänkt ifall man inte är helt 100% på hur första eller andra skottet tagit. Från första till sista skottet hade rådjuret inte tagit sig mer än ca 20m. :)
Även passning tillhör skyttens uppgifter och Pata fick kavla upp ärmarna.

Glad skytt!

Millis anslöt och kocken fick ta Boss.



In med rået i bagaget och bort till ny såt. Traket skulle tryckas igenom.
Min lott föll på Möllrastycket.
Nippe gick med både Pella och Boss (Basset Griffon och Jack Russel) och efter en liten stund gick drevet igång.
- "Nu driver Pella rådjur, pass opp" hördes i radion.
Jag gjorde mig redo med kåpor och kombi då jag ser en älg kliva ut mot ängen där jag sitter. En ko travar rätt ut. Jag sitter och ber en stilla bön om att det ska komma en kalv i släptåg men det förblir tomt. Kon stannar mitt på ängen och kollar läget innan den springer vidare mot det håll jag kom från till passet. 10 sek efter kommer Pella (!?!?) och Boss skallandes. Första gången jag ser Pella driva älg. :)
Boss stannar i kanten och Pella driver efter men struntar i den efter en kort stund. Båda hundarna kommer åter till N men det blir inget mer i den såten.
Vi avrundar och jag lyckas hålla den nya tiden jag meddelat frugan 1,5 timme tidigare. :) Alltid något...