Fredriks Jakt & Fiske Blogg

Rapport från gårdagens dödsskjutning

2012-02-07T16:28:00.003+01:00

Egentligen var jag på väg att ta ett vakpass redan i söndags men då jag hade gått upp 05:10 (Elliott är tidig ibland) och sen varit ute en hel del och åkt pulka med barnen kände jag mig rätt sliten så det fick vara.
När jag sen kollade prognosen under måndagen lovade de NO. Det är ju inget bra alls tyckte jag då vinden kommer ligga rätt över åteln men samtidigt brukar ju svinen komma nere i slänten och då kanske jag hinner skjuta innan de får vind av mig.
17:30 beslutade jag mig och drog ett mail till övriga i jaktlaget ifall dem ville haka på. Dock var soffan samt husrenoveringar högre prioriterat för dem så det fick bli ännu en ensamsittning.
Redan 18:50 var jag på väg i bilen och ca 19:35 satte jag mig tillrätta i kojan. Precis som förra gången knakade och brakade det väldigt i både snö, stege och kojan så ifall dem hade daglega i närheten så var det fetchans att dem skulle våga sig fram.
-11 grader visade biltermometern och det kändes i dem skinndelar som var blottade för kylan. Egentligen är jag inte så förtjust att sitta i fullt månljus då jag misstänker att svinen blir försiktigare då. Det skulle egentligen vara molnigt denna kväll vilket då ger ett perfekt ljus med all snö men när jag tittade ut så fullkomligt lös det runt om i skogen. Som att sitta på dagen.
20:00 går automaten igång men istället för att skicka iväg en massa gott i 5 sekunder snurrar den till lite slött i 0,5sek och sen inget mer. Satans j...la skitautomat. En Moultrie superduper som enligt spec skulle sprida nåt så fruktansvärt bra men som inte ens med 2 st 6V klarar av några minusgrader. Måste jag koppla på ett helt bilbatteri för att det ska hända nåt??
Strax efter 20:10 hörde jag nåt närma sig bakifrån. Både på höger och vänster flank. Jag rörde mig lite till höger för att höra bättre men det knastrade till direkt i snön vid fötterna. Dem tassande stegen utanför tystnade och jag väntade. Det som närmat sig på höger sida liksom försvann. Hörde inget mer där men på vänstersidan fortsatte djuren frammåt. Jag kasade ner kåporna och kikade ut genom gluggen. Ser då en liten kulting liksom komma glatt skuttandes i god fart och efter den en till.
Nä vänta lite nu. Det var ju två välgödda harar som hade bråttom till majs och korn. Puh. Puls fick jag...
Nu hade jag i alla fall nåt att kolla på. Även nåt vilt som förde lite "oväsen" så att mina skrap inte hördes lika tydligt.
20:43 sitter jag och skriver sms till Kalle när jag hör det börja låta lite ner i kärret. Äntligen!
På med kåporna igen och kollar ner i slänten. Då brakar det till och jag ser gris efter gris komma springandes nedanför slänten bort från mig i riktning mot en annan åtel. 6-7 grisar ser jag och jag förbannar vinden då det är den enda anledningen jag kan se till varför dem gjorde denna oväntade manöver.
Men...
Helt oväntat vänder tre av dem upp mot "min" glänta och jag ser först en komma knatandes och går rakt fram till en liten gran som står 15m bakom automaten. En gris till kommer och gör som den andra. Den tredje stannar en bit ner utom synhåll och bökar där. Jag siktar in mig på gris nr 2 som jag tycker är minst och börjar kröka fingret men ångrar mig i sista sekund och vill ha dem lite närmare. Sitter och velar fram och tillbaka. Ska jag skjuta? Nej...eller jo. Passa på innan dem sticker. Börjar känna kylan i vänster hand som håller om framstocken. Måste få på mig vanten innan det är kört. Lyckas lyfta upp Stig med högern och få på mig den värmande vanten.
Efter några minuter börjar nr 3 pusta och blir misstänksam. Fasen. "Nu fick den nog vind av mig", tänker jag. Den traskar tillbaka åt det håll dem kom ifrån och kort därefter ger sig även nr 1 iväg.
Nu jäklar. Jag får skjuta nr2 i språnget. Jag gör mig redo för att ta nr2 precis när den börjar sticka iväg men inget händer. Den bökar bara vidare. Hmmm. Vadan detta??
Sitter på helspänn och siktar hela tiden för att få ett bra läge. Dock har den nu bökat sig ner till ett annat träd och jag tycker mig se en liten kvist i vägen.
Att sikta en längre stund genom ett kikarsikte är mycket jobbigare än man kan tro och jag börjar nu bli trött i ansiktet. Hmmm. Lol.
Då kommer plötsligt nr 1 tillbaka och bökar vidare vid granen. Ehhh, vad hände nu?
Nu tycker jag det får räcka med spänning så jag inväntar att nr 1 ska vända bredsidan till. Ett par minuter senare kommer den och jag trycker av. Avtryckaren hade frusit fast så istället för ett pang så rycker jag till lite själv och skäms direkt för min reaktion.
Skärpning!!
Då avtryckaren inte kan sitta hur hårt som helst så siktar jag in mig på nytt och trycker nu hårdare och hårdare (inte jättehårt men när jag är van vid 0,7kg tryck så kändes detta som enormt mycket mer) och till sist ryter Stig till.
Nr 2 sticker men jag ser och hör nr 1 rossla till ett par gånger och bli på platsen.
Jag följer nr 2 med bössan och den stannar till snett bakom kojan men står bakom två träd och då utom synhåll. Därefter springer den vidare och försvinner. De är dock förvirrade och jag hör dem knaka omkring några minuter i kärret.
Klockan är nu 21:12 och jag är rätt glad att jag kan avsluta kvällens kalla vakpass.
Tänder en puka och är allmänt nöjd.
Testar åtelbelysningen med nytt batteri i fjärren men nåt har slutat att fungera och jag kan inte längre öka/minska ljusstyrkan. Får ta och ringa Hylte.

Såhär låg grisen när jag kom fram, under granen den bökat vid innan.

Framdragen syns det lite bättre. Blev förvånad hur mycket kulan slagit sönder. Värsta kratern. Måste tagit "fel" på alla sätt och vis.

Väl hemma i det för kvällen uppvärmda garaget visar vågen 45kg LV. En supergris i matväg som nu ska möras efter konstens alla regler. Inte under 10 grader det första dygnet och sen läääänge mellan 2-4 grader till typ 120-140% (48-56 dygnsgrader).
Det vattnas redan i munnen. :)

Liten gylta

2012-02-06T21:35:00.001+01:00

Ni vet varför denna är tänd :)

2012-02-06T21:25:00.001+01:00

För kallt, för ljust och för tyst

2012-02-06T20:00:00.001+01:00

Ändå sitter jag här i kojan vid ST pch hoppas att nån gris ska våga sig fram. Dock så dånade det bra mycket på vägen ut så inga närbelägna svin lär dyka upp. Bara att bita ihop och se hur länge jag pallar. -11 grader på väg ut och dalande. Kanske skulle gjort som Kalle och lagt mig i soffan med en rom i näven... ;)

Älgar, älgar och ännu fler älgar

2012-02-06T12:22:00.001+01:00

Fick några väldigt trevliga bilder från Tony i grannlaget som har en kamera vid deras bethög (inte alls långt från våra jaktmarker).
Minst 7 st älgar kan man räkna till. :)

Härlig morgon för rävlock

2012-02-04T08:29:00.001+01:00

Suget kom krypande under fredagen och efter en kort avstämning med frugan kollade jag upp solens uppgång samt väderförhållanden. 07:02 satt jag i bilen på väg. -14 grader visade tempen men det var inga problem alls. Fortfarande åtta grader varmare än förra årets kalla smygning.
När jag i höstas testade att smyga med bara sockor på fötterna blev jag så impad så jag ville köra på det igen. Sex par sockor träddes på fötterna. Jag varvade ylle och funktion. Tjocka och tunna. Sen var det bara att knata iväg. Denna gång blev jag inte lika impad. Det knarrade rätt bra även med denna utstyrsel, dock lite dovare. Jag väntade hela tiden på att kylan oskulle komma krypande vid tårna men inget. Det var faktist riktigt behagligt.
Jag tog mig genom skogen och upp på ett hygge. Hoppades att det skulle stå nån älgkalv där men icke. Fortsatte mitt ut på hygget och tog plats vid ett kullfallet träd och några buskar där jag kunde smälta in. Fram med pipan och så var det inte längre lugnt och tyst i skogen. Harskriets plågsamma toner ekade över snöklätt landskap samtidigt som den rödglödgade solen kämpade sig upp bakom trädridån från där jag kom.
Ca 30 minuter höll jag på. Eftersom jag satt på knäna utan nåt underlag så fick det räcka. Inga rävar syntes till men jag var varm om fötterna.
Jag tog mig vidare in i skogen och letade efter färska slag men det verkade somatt allt vilt letat sig till andra domäner.
Kollade av WTC som inte haft några besök och tog sen plats i ett torn västerut för ännu en locksession. Inte heller här ville nån räv visa sig så jag spårade av en väg till och begav mig sen till bilen. Cirka två och en halv timme med bara sockor på fötterna och jag var jättevarm. Troligtvis varmare än om jag haft kängor. Blev nog lite impad trots allt. :)

Rensat

2012-01-26T11:20:00.001+01:00

Nu har svinen tagit sig upp till automaten och gått loss på alla dem godsaker som ligger där så ikväll blir det en sittning. Har dock ingen aning om tider dem kommer men det gör inget. Blir skönt att komma ut lite.

Plötsligt händer det...

2012-01-21T20:28:00.010+01:00

Tvenne saker föll till marken idag. Snö och grisar. Låt oss ta det från början.

Idag var vi bjudna till Christer och Jan för att jaga framför allt gris men även kronvilt. Vi samlades 07:40 hemma hos Nippe för att sen tillsammans åka dem sista 10km (?) Upp till jaktmarken. Vi var dem sista som körde in på gårdsplanen och totalt var vi 12, dvs jag, Kalle, Nippe, Pata, Thomas, Tony, Hasse, Ingemar, Gillis, Christer, Mats och Jan. Ingemar och Gillis hade med sig sina jaktterriers Porthos och Ia och Mats hade med Dolph som dock fick vila i första såten. Passen gicks igenom och på lappen med passen fanns ingen Fredrik men två Kalle. Jag fick ta Kalles andra pass som enligt lappen låg mitt i stian. Det lät ju onekligen bra.:)
Även vädermässigt var det härligt denna morgon. Svag stabil vind från väst som under dagen vred mot syd. Mulet och strax över nollan.
Bilar rullade iväg och passkyttar släpptes av lite här och där. På min fråga om såten skulle ta lång tid blev svaret ca två timmar. Jag lät ryggsäcken ligga i bilen.
Jag fick följa en liten skogsväg fram till ett blått torn som låg perfekt bredvid en björktätning (kärr??), öppen bokskog, tät ungskog/granplantering och hygge. Inga förbjudna skjutvinklar att tänka på. Passade mig finfint.
Det visade sig att det blå tornet knakade högt så fort jag flyttade min vikt pga is under plankorna. Knepigt. Jag valde att låta sittplankan vara och istället stå längst ut precis bredvid stegen.Hundarna släpptes och direkt small det söderifrån. En ensam gris hade försökt smyga iväg men fick först bly av Nippe och sen tre till av Tony. Rapporten över radion avslöjade att grisen låg och vi fortsatte.

Det tog naturligtvis inte många sekunder innan hundarna hittade gris rätt nära mig. Jag hörde skallen nära och det knakade genom björkplanteringen och jag hörde till och med hundens flåsande. Det gick parallellt med mig och rätt som det var tystnade det helt. Jag hörde varken gris eller hund och undrade vad som hände. Det dröjde dock inte alls länge förrän hunden var tillbaka vid starten och hämtade ny gris.
Rapporter började strömma in om passkyttar som såg och hörde gris. Själv hörde jag det knaka fint i det täta björket och jag drar ett sms till Nippe för att meddela. Klockan var nu 09:26.
Porthos och Ia lyckas ställa gris och hundförarna får smyga på. Grisen går loss och hunden går strax tillbaka och hämtar nytt. Mitt nästa sms till Nippe 09:44 lyder: "Skymtade nåt i planteringen 50m från mig. Nu har det stannat där."
Kort därefter knakar det mer och en fläckig gris kommer försiktigt snett upp mot mig. Den stannar och lyssnar innan den fortsätter. Så fort den kommer fram bakom slyet ca 20 m bort vrålar Stig och grisen sticker raskt rakt upp mot granplanteringen. Jag matar i en ny bula och precis när den sticker trynet in i granet skickar jag en hälsning till. Grisen skriker till och sprattlar sig i en u form ut mot kanten igen så jag ser att den ligger. Min första gris skjuten på drevjakt är ett faktum och det känns jäkligt bra.
Rapporterna om siktade och hörda grisar fortsätter strömma in och jag hör några försiktiga knak inne i granet. Kollar bakåt och ser två rådjur komma ut. En get och en killing. Dem kollar mot mig och vänder strax in igen. 10:10 visar uret.
Jakten fortsätter så och man är hela tiden på helspänn.
Ytterligare en stund senare (har faktist tappat kollen på klockan) knakar det till på nytt i granet, denna gång bra mycket högre. Jag svänger runt Stig och gör mig redo. Ett grishuvud sticker fram och strax är hela grisen ute, dock bakom lite ris. Den väntar bara några sekunder och knatar sen vidare. Fritt läge - kablam!!! Grisen liksom skjuter rygg och darrar med frambenet på ett ställe. Jag väntar på att den ska tippa omkull när den tar ett par stapplande steg och ger sig sen iväg. Stig skriker till igen och jag hör grisen ta dem sista stegen i livet liggandes på sidan i en vattenpöl. Helt otroligt. Två grisar på samma pass.
Klockan var väl strax innan 11 nu. Jan ropar till mig. "Pass opp Fredrik. Stor svart gris på väg mot dig."
Nästan direkt hör jag knak bakom mig och jag svänger runt. Står redo när jag får se en väldigt stor galt komma i snabb galopp minst 150m bort i riktning snett från mig. Den hade jag velat ha i pass. :)
Vid ett tillfälle hade Porthos ställt en väldigt stor gris (enl Gillis som såg den två gånger utan att komma till skott) bara 50-60m från mig inne i björket. Se bilden jag lade in tidigare idag. Precis bakom stenhällen och det avbrutna trädet man ser i bilden. Jag hörde tydliget svinet plaska omkring där nere men det valde att gå från mig istället.
Runt 12 tycker vi det är dags för en fika och att ta hand om grisarna. Jan och Mats kommer till mig och tillsammans drar vi fram dem.

Båda var mycket större än jag trodde. Tyvärr var båda suggor/gyltor (men inga dragna spenar). :(
Vi tar ur dem och drar fram dem så att Christer kan ta dem med traktorn. Å vad lätt det går med rätt grejor.

Lagom till när vi kommer upp på gården är dem färdigfikade. Vi beslutar att köra samma såt en kort stund och jag får samma pass.
Fram med macka och kaffe och sen en cigarr på det. Oj vad fint det kändes. :)
Porthos hann inte vara lös länge utan skällde strax i igen. Drevet passerade Gillis och Hasse som inte riktigt var med men Jan satt minsann inte och sov utan kunde fälla en fin gris med ett välriktat skott. Kl var 13:30.
Snön vräkte nu ner och hundarna visade att dem började bli trötta. Vi blåste av jakten och samlades på gården igen. 4 grisar blev det denna dag.

Nu var det dags för ärtsoppa och pannkakor hemma hos Christer. När man kom in i värmen och satte sig så kände jag mig rätt sliten men jäkligt glad. Vi snackade mycket jakt och försökte oss på att summera obsen under dagen men fick lägga ner. Helt omöjligt att veta vilka grisar som var vilka och vart dem gått. Sen det stora antalet ovanpå det.... Huga. :)
Tusen tack till Jan och Christer för den bästa drevjakt på gris jag upplevt hittills. :)
Även ett stort tack till våra 3 hundförare som ju gör jakten så kul för oss alla!!

Det blev en till för mig.

2012-01-21T12:09:00.002+01:00

En nere för mig

2012-01-21T09:57:00.002+01:00

Andra änden passerade just en gris som nu ligger 40m bort. :)

Jakt så in i h...ete

2012-01-21T09:01:00.003+01:00

Två terrier som skäller järnet. Fem skott som rullat över skogen och minst en gris ligger. Helt underbart.
Bilden visar björkplanteringen (kärret??) vid mitt pass därifrån den första grisen kom och där Porthos sedan ställde gris flera gånger.

Hoppas

2012-01-14T08:43:00.002+01:00

En älgkalv eller en gris i denna vyn så smäller det.

Väntar på Pella

2012-01-11T11:24:00.002+01:00

Hade ett lååååångt drev i morse som dock inte var i närheten av mig och för en stund sen bar det av igen. Det djuret stöttes nog av mig för det stack rakt ut. Bara att vänta nu. "Tyvärr" har hon nu så bra kondis så dreven blir ofta långa. Jag som skulle till jobbet nu. :S

Äntligen nya bulor till Stig

2012-01-10T18:53:00.009+01:00

Ikväll var det dags att ladda upp resten av ammunitionen. I Kalles laddhörna gick det hela väldigt smidigt. Laddade 44 patroner på dryga timmen. Extra smidigt var det med den automatiska krutvågen. Bara att ställa krutskålen på plats så mätte den upp nästa sats under tiden som jag satte i kula i den förra patronen. Nice! :)
Jag har gått ner i kulvikt men kör på samma kula. Är väldigt nöjd med Barnes TSX så den fick det bli.
Ny laddata är:

Patronlängd: 82 mm

Laddvikt: 54 grains

Krut: Norma URP

Kulvikt: 180 grains

Tändhatt: Magnum

Nu ska vi bara planera in en inskjutning och kolla hastigheten med kronograf. Ska ligga på ca 820 m/s men gissar mer på runt 800

Mycket har hänt

2012-01-08T19:17:00.008+01:00

Oj oj oj vad det är länge sen jag bloggade med nån vettig text.

På jaktfronten har det blivit några pass för mig men inget nedlagt vilt. Tänkte först skriva "men inget skjutet" men det hade ju varit lögn.

Gris och älgjakten den 21:e December blev sisådär. Bra gäng. Inte för många. Hundarna på topp som vanligt men inga älgar eller grisar. Vi har sett älgar i bethögarna och även svin men denna dag var dem som bortblåsta. Fanta fick upp älg som drog iväg. Rhina ställde älg på grannmarken som vägrade gå in till oss. Mycket väntan och en hel del hundskall under dagen.

Parmaskinkan hängde med hem efter jakten och jag var förväntansfull när jag öppnade upp paketet. Synen var både och. Rätt långt ner var det en grönmögelfläck på ca 8cm i diameter. På ytan var det även en del mögelsvampar men inte så många. Jag skar loss ytan och höll mig till det övre partiet som inte var i närheten av grönmöglet. Summan blev detta:
* För salt. Nästa gång ska jag lita på fingrarna och känslan och inte bara gå enligt tider på nätet. Hade kunnat köra tre dagar mindre på saltningen.
* För torrt. En parmaskinka ska ju liksom vara sladdrig men denna var mycket torrare. Inte alls lika seg som en riktig parma. Kommer köra utan tyngder under saltning nästa gång.
* Hygienen. Ska ta det på större allvar nästa gång, typ koka tyget som jag lindar in med och även se till att inte vidröra skinkan utan helt rena händer.
* Lukten. Kan säga att skinkan doftade helt underbart. Precis som en riktig. :)
* Smaken. Svårt att säga pga den starka saltsmaken men helt ok. Dock gjorde sig mögelsmaken påmind i eftersmaken. :(
* Färgen blev kanon. Kommer absolut använda salpeter (nitrat) nästa gång med.

Nu gäller det bara att fixa en ny kandidat att hänga upp. Hoppas grisarna kommer till våra åtlar strax.
På tal om åtlar. Svinen vägrar åta den mat vi lägger fram. Majs, korn, sockerbetor och bröd. Allt ratas. Jag flyttade ner kameran till ett tjärträd istället, typ 30m från åteln och där är dem frekvent. Se här:

Det är bara att avvakta till allt det goda i naturen tar slut så dem tvingas till åtlarna. Dock kommer vi vara väldigt sparsamma med avskjutningen då vi sett en stark tillbakagång i svinpopulationen efter 2 hårda vintrar.

Annandagsjakten kommer jag knappt ihåg. Rådjur stod på agendan och Pella fick upp efter en stund. Dock gick det utanför såten och på vägen tillbaka var en av passkyttarna alltför otålig och började röra sig efter drevet vilket troligtvis fick rådjuret på andra tankar och det drog iväg.

Dagen innan nyårsafton tänkte jag låta Elliott få följa med för första gången och skjuta lite. Jag tänkte dra en bula med Stig i en vattendunk (alltid effektfullt) och sen skjuta lite med hagelautomaten på lerduvor m.m.
Sätter upp dunken och gör mig redo. Säger till Elle att hålla koll på dunken och drar ett skott. Miss!! :( Skjuter då två till på en kartong bredvid och dunken trillar ner av vibrationerna. - Wow pappa, såg du? sa Elle.
- Jo men det ska hända lite mer, försöker jag.
Vi går fram och kollar och jag ser inte ett enda kulhål. Vad i h..ete??? Det är rätt mycket kartong runt om så...
Tillbaka och i med ny bula. Denna gång skruvar jag av 12V lampan på pipan. Siktar mitt på dunken och nu hoppar den högt i en vattenkaskad och Elliotts wow är befogat. Jag sätter två skott till i en kartong och kollar sen av igen. Dunken har ett hål mitt i och i kartongen sitter två små hål inte långt ifrån varandra i mitten. Jaha, så mycket gjorde lampan på pipan.
Nu hade jag 2 skott kvar av dem sista handladdade 200gr som jag inte skulle köra med längre så det var bara att skjuta upp dem med.
Tog sen fram hagelbrakaren och sköt ett gäng skott. Elliott hade ett konstant leende på läpparna och fick även trycka av vid ett par tillfällen. Efter att ha skjutit sönder några duvor ovanför en kartong kollar vi ner i den varpå Elle utbrister: - Det ser ut precis som broccoli pappa!?!?!
Att lerduveskärvor på botten av en vinflaskekartong ska se ut som broccoli får nog stå för honom. Underbart att höra i alla fall. :)

Nyåret firades med pompa och ståt hemmavid. Finfina rislyktor skickades till väders av barnen och champagnen svaldes kall, (av oss) ;).

Nyårsdagen var det dags för jakt igen. Andra domäner men samma meny. Pella släpptes men halvsegt i början. Plötsligt ropar Nippe på radion.
- "Jag blev nästan omkullsprungen av ko med kalv. Dem är på väg ut på hygget. Passopp Rinaldo. Ta dig ut på hygget."
Hygget är rätt stort och jag står med kombi. Antar och misstänker att älgarna kommer ungefär mitt på då jag tror att det är där inne Nippe är (i planteringen). Lunkar försiktigt fram en 30-40m. Kollar hela tiden mot skogsbrynet ifall älgarna skulle komma fram. Stannar och väntar lite. Kollar rakt fram på hygget och ser då ko m kalv står mitt på ca 150m bort och spanar rakt mot mig. Eehhh, vart kom dem ifrån!?! Hukar mig, (som om dem inte redan sett mig), och kollar på dem. 5 sek går sen fortsätter dem över hygget. Jag får för mig att jag kanske kan genskjuta dem ifall dem stannar till bakom en liten kulle och börjar springa för fullt. Det är ju inget plant hygge direkt så det blir 150m hinderbana i bakfullt tillstånd. Kommer fram till krönet men varken ser eller hör nåt av något djur alls. Inte alls konstigt med tanke på hur högt det måste låtit om mig.
Det enda jag fick var blodsmak i munnen och en påminnelse att det är dags att börja träna igen.
Nästa såt var en liten fin del som man trycker av på ca 30min. Fick ett pass mitt i (Möllrastycket) och ganska snabbt får Pella upp rådjur och sticker iväg. Det visar sig dock att rådjuren nog hunnit ut precis innan vi kom på pass så ingen ser drevdjuren men Pella driver iväg en bra bit. Under tiden kollar jag rakt över ängen in i en glänta i skogen och tycker bestämt att den där mörka delen med en vit pinne bakom ser faktist ut som en älg. Spanar väldigt noggrant och tycker att om det nu är ett djur så bör det röra sig vilken sekund som helst. Inget händer....
Vill heller inte ropa ut i radion att jag tror jag ser en älg som senare visar sig vara en rotvälta med en tanig björk vid sidan om. Då har ju laget liksom nåt att prata om dem kommande 20 jakterna. ;)
Så där sitter jag och stirrar på nåt mörkt samtidigt som Pella driver rådjur och Nippe själv med sin lille JackRussel Boss trycker vidare genom såten.
Minuterna går men inget som rör sig. Strax ser jag Nippe komma genom skogen med Boss 20m framför sig. Jag tänker att om det inte rör sig nu så kommer det aldrig att hända nåt. Med bara 40m kvar för Bossen till det mörka är det plötsligt nåt som svänger runt och traskar iväg.
Snabbt upp med radion och meddela Kocken i Vassentornet att vuxen älg kommer mot honom. Osäkert om kalv.
Kocken är nybliven jägare utan något vilt på sitt samvete ännu så när det brakar förbi en vuxen älgtjur 50m bort i skjutgatan så är det puls på hög nivå. Tjuren visar sig ha telekom kunskaper och måste ha ringt telefonen på älgskötselområdet för att få reda på att han var fredad. Därför ställde han sig med full bredsida 50m bort när han kom ut på ett öppet fält bara för att reta Stefan, för att sen traska bort och försvinna mot där vi ställt bilarna.
Summa för dagen är 2 såtar med älg i båda och jag såg alla tre. :)

Under veckan var jag hemma hos Kalle och laddade mina nya Barnes TSX 180gr och det blev två olika laddningar. En med 53gr URP och en med 54gr.
På fredagen den 6/1 var jag uppe med Wilma och Elle och provsköt och den högre laddningen blev kanon. Nu ska det bara laddas upp ett bra gäng och så ska Stig skjutas in också. :)

Nästa jakt på agendan var den igår. Åter var det rådjursjakt som gällde men även älgkalv, gris och räv var lovligt. Jag, Kalle och Stefan (Kocken) skulle åt samma håll så vi ställer bilen i en svacka på vägen och börjar gå. 30m från mitt pass säger Kalle: - Såg ni grisen?
Varken jag eller Stefan har sett nåt men Kalle såg en rätt stor ensam gris gå in i såten 50m efter mitt pass. Jag ställer mig vid dubbelsnitslarna och sms-rapporterar till Nippe vad vi sett. Han tycker jag ska ställa mig där grisen gått in då den troligtvis kommer samma väg tillbaka om den stöter på patrull. Sagt och gjort. Omförflyttning 30m. :)
När alla är på plats släpper han Pella som ganska snart får upp rådjur. Härliga skall ekar genom skogen och vi är alla rätt nära så vi hör drevet fint. Dock drar det ur såten men Nippe ser att det är en stor get och två killingar.
N fortsätter för att se om han kan trycka tillbaka grisen. Då hör vi att drevet kommer tillbaka och det lyckas ta sig förbi Pata utan att han ser drevdjuren, bara Pella.
Jag märker att nu är det på väg rakt mot mig och tar mig tillbaka till originalpasset då rådjuren oftast går ut där på en liten knyck. Hör Pella komma lite söder om mig och kollar av vägen ditåt. Slänger en snabb blick åt andra hållet och ser två rådjur som precis hoppat över vägen ungefär där grisen gick över. Skit också!! Hade jag stått kvar hade jag haft dem på 15m.
Upp med bössan och då hållet är drygt hagelhåll låter jag fingret glida tillbaka på nästa avtryckare. Rådjuren får troligtvis vind av mig och svänger runt och går tillbaka in i såten. Jag tar sikte på den sista och precis innan den ska hoppa av vägen låter jag skottet gå.
I samma mikrosekund som jag kröker fingret känner jag att faan, detta var inget bra skott. Ser ingen reaktion alls på djuret och dem försvinner direkt. Pella kommer strax efter vägen och tar spåret efter dem. Jag går fram och ser en fåra som är "plöjd" i mitten av vägen...nedslagsplatsen. för kulan. En ca 50cm lång sträng i gräset där kulan tagit bort gräset och blottat jorden. Jag kollar runt om men ser inget mer än just nedslagsplatsen. Meddelar infon på radion och fortsätter sen att leta. Går ner på alla fyra och kryper omkring en bra stund, både där rådjuret stått, bakom, framför, vid sidan om och går även in där dem gick iväg. Hittar absolut inget. Inget hår, inget blod, inga slamsor och inget annat som kan tänkas komma från ett djur.
En kula kan inte vidröra ett rådjur utan att det åtminstone lossnar några hårstrån så jag är förbryllad.
Pella driver vidare efter rådjuren och vi börjar undra varför det är tyst från en del passkyttar. Det snackas en del i radion då det plötsligt smäller från Nippes håll. Vad i?? Drevet var inte i närheten så det var det inte. Jag vet även att Nippe aldrig skulle skjuta ett rådjur som inte var drevdjuret så frågan var nu, älg eller gris??
N rapporterar då att han skjutit på en gris som försökt smyga sig ut såten efter mitt skott och annan uppståndelse. Typiskt svinen.
Efter ytterligare några minuter meddelar han även att grisen ligger. Då Pella avbrutit drevet avbryter vi och Kalle och Kocken kommer upp till mig. Även Pella hinner förbi mig så vi kopplar henner och försöker få henne att ta slagen efter djuren där jag sköt men hon är helt ointresserad. Vi dividerar och kollar skjutvinklar. Jag visar vart rådjuret stod, vart jag stod och nedslagsplatsen. Summa sumarum blir att skottet måste gått under och jag får lämna passet förbryllad. Kombin eller jag?? Får bli en provskjutning för att kontrollera allt.
Vi ansluter Nippe och Pata som dragit ut grisen och får höra historien från skytten.
Stort GRATTIS till Nippe som lyckas med grisarna. :)

Efter kaffe och macka kör vi en såt till. Upptag direkt och Nippe ser bock med basthud samt smaldjur. Båda skjutbara. Dem drar rätt snabbt mot Pata som får in ett djur bara 15m bort men har ett par granar emellan. Sen drar det iväg över ett hygge och buktar på grannmarken en bra stund. Jag står rätt nära och tror flera gånger att nu ska det minsann åt mitt håll men icke. Efter en bra stund drar det iväg åt andra hållet och vi avslutar efter att Nicke tryckt igenom själv med Kocken.
Vi hann även med Traket innan vi bröt för dagen men utan att se nåt vilt alls.
Kul dag med fällt vilt. Detta var den första grisen vi fällt sen den jag sköt på åtel i Feb förra året. :o

Nu väntar jag spänt med att grisarna ska komma till åtlarna. Några jakter till bör vi hinna med innan "säsongen" är slut så några inlägg till ska det bli i Januari. :)

Gris för Nicke

2012-01-07T10:09:00.002+01:00

Färgen är bra

2011-12-21T15:34:00.002+01:00

Sanningens minut

2011-12-21T15:19:00.003+01:00

Äntligen skogstid

2011-12-21T08:28:00.002+01:00

På pass och väntar på upptag. Älg och gris som gäller. Rhina och Fanta är ute och vi har fem passkyttar redo. Kvalitet!

Rapport och paus

2011-12-09T14:38:00.003+01:00

Under Onsdagens sittning hörde jag faktist vad jag misstänker var gris på två olika ställen. Lät som att löv puttades omkring rätt mycket och jag tror bara gris fixar det under sånt oväder.
Så länge detta milda väder håller i sig med plusgrader så kommer svinen att fortsätta käka gott i naturen men efter nyår misstänker jag att det börjar tryta och kanske att det även frysit på lite. Då brukar dem komma bra till åtlarna.
Imorrn 04:00 drar jag till Indien och Delhi så där går två helger. Efter det så kommer julen så nästa jakttillfälle för mig blir annandagsjakten som vi planerat in. Längtar redan.

Äntligen vakpass

2011-12-07T21:32:00.003+01:00

Chanserna att få se svin är mikroskopiska och att få skjuta ännu mindre. Dels har vi inga svin på åtlarna och dessutom har jag nåt nytt med mig (glasögon). Ändå är det härligt att sitta här och kolla på åteln i det gröna skenet av belysningen och lyssna på tusen och åter tusen droppar som faller från träden. Hur som helst är mina skottchanser enorma jämfört med polarna som ligger i soffan. :)

Trött efter två långa drev

2011-12-04T13:14:00.006+01:00

Jag var i söndags rejält sugen på att få komma ut i skogen en stund med bössa på axel så jag lånade Pella av Nippe och stack ut runt 10-snåret. Redan 50 meter efter släpp vid bilen hittade hon något intressant som hon skallade lite på men redde inte riktigt ut det. Antar att slagen var för gamla.
Vi fortsatte och strax därefter fick hon ytterligare nåt intressant i nosen. Drog skallande iväg och gjorde en lov innan det tystnade och hon kom tillbaka.
Ytterligare 100 m längre fram på ett hygge fick hon upp ett nyare slag och nu var det ingen tvekan längre. Skallet var något ljusare och mer intensivt. Hon drog iväg och strax buktade det fick över markerna. Tyvärr buktade det iväg från mig så jag fick till en början bara njuta av symfonin för att sedan övergå till hund-TV. I 30 minuter drev hon jättefint och släppte sedan och kom tillbaka.
Vi knatade ner runt WTC och konstaterade att där var det helt dött. Inga svin som varit framme.
Spårade av vägen där drevet gick över och kunde konstatera att det var rådjur hon drev.
Vi gick upp förbi Toppatornet och tog en traktorväg in. Tänkte att hon kanske kunde få upp det hon släppt innan. En bit in blir det upptag och hon drar iväg nerför en slänt som övergår i ett litet hygge. I högerkant av hygget där det är halvhögt sly uppvuxet ser jag ett rådjur snurra runt och sticka iväg bakåt. Jag joggar tillbaka samma väg som jag kom och hoppas jag ska hinna genskjuta. Stannar till strax innan ett annat hygge (det vid Toppatornet) och försöker reda ut åt vilket håll det gick. Hör att Pella skäller rakt in från vägen och jag fortsätter ut mot hygget. Då ser jag tre ganska jämnstora rådjur komma hoppande över hygget och in i den såt jag har bakom ryggen. Hade jag inte stannat innan så hade jag stått perfekt när dem kom. Dem hade inte heller bråttom utan bara sådär härligt skuttandes lite lojt frammåt. Skit också!!
Naturligtvis kommer Pella i spåren strax efter och jag tar det långa benet före för att hinna ner till sjökanten där jag misstänker att dem ska passera. Ser på GPSen att dem viker av tidigare för att troligvis gå över vid S-kurvan men att dem buktar tillbaka in i såten. Tror att dem fick vind av där jag nyss gått. Skallen mattas av och Pella spontanskallar bara då och då och går bara runt lite för att till sist stanna helt på traktorvägen vi gått på innan. Jag går tillbaka och när hon ser mig kommer hon sakta lite halvgnyendes/pipandes. Jag undrar ifall hon kanske skadat sig eller nåt men ser inte att hon haltar och ser heller inget synligt fel alls på henne. Hon var nog bara väääääldigt trött efter att han drivit så mycket.
Vi avbryter och lommar sakta tillbaka till bilen. Precis när jag lyft in Pella hör jag ljusa hundskall, typ som av en jaktterrier. Kort därpå kommer två snabba smällar ungefär rakt in där vi gick in i början. Skotten hörs väldig väl och avlossades nog inte speciellt långt bort. Den skytten måste stått väldigt nära gränsen. Hör att hunden driver vidare.
Jag körde bort och kollade ST också och där var det nästan lika dött som på WTC. Endast tjärträdet i slänten var skrubbat så jag flyttade ner kameran dit för att se vad det är för djur som går där. När jag håller på med tjäran hör jag två smällar till från ungefär samma håll som innan. Tydligen några som har bättre jaktlycka än jag idag.

Mellandagarna är här

2011-11-29T07:53:00.005+01:00

Då menar jag dagarna mellan jakterna. ;)
Just nu händer det inte mycket på jakt, fiske och matfronten. Nästan hela förra veckan fick jag hålla mig hemma med sjuka barn. Mån+Tis var det Wilma och sedan fick Elliott staffettpinnen Ons +Tors. Detta innebar att jag åt frukost hemma vilket resulterade att jag nu får lägga in en ny pastejform i ugnen.

Det var ju en del kött kvar på benen jag kokade fond på, speciellt på halsen som gick superlätt att pilla bort efter 4,5 timmars kokning och detta passade perfekt att göra en soppa på.
Fonden hade jag ju redan så det var bara att tärna potatis, morot och palsternacka och hälla i. När rotfrukterna var lagom mjuka åkte köttet i och en minut senare var det klart.

Elliotts direkta kommentar efter första skeden: "Mmmmm, smaskens"

På åtelfronten händer det inte mycket. Vi har boostat med majs, korn och lite sockerbetor men svinen bryr sig inte. Fortfarande alldeles för mycket gott i naturen. Tjäran skrubbas av då och då men det är allt.
Jag var uppe härom kvällen för att kolla nya belysningen och blev väldigt nöjd. På allra lägsta nivån kunde jag precis se om något hade kommit fram till automaten. Det får bli grundnivån. När man sedan sitter och vakar blir det super att höja styrkan ett snäpp. Då är det fullt skjutljust.
Drog även upp belysningen till full styrka och då var det liksom löjligt. Så ljust kommer aldrig att behövas för att kunna skjuta eller könsbestämma grisarna men kan kanske vara bra vid en skottplatsundersökning.
Nu hoppas jag att grisarna ska börja besöka åtlarna snart så det blir en vakkväll. Var alldeles för länge sen sist nu.

Fondkokning på älgben

2011-11-21T11:11:00.002+01:00

Jag följde ett recept jag fick av min gode vän Peter som i sin tur gått på Morbergs tips. Modifierade något då jag hällde i rödvin och portvin istället för bara vatten.
Efter nerkokning av två grytor fick jag knappt 2 liter härlig fond i geléform som jag nu kan skeda i mina såser, grytor och röror.

Gott blev det

2011-11-20T12:13:00.002+01:00

Vet inte varför men jag blev liksom förvånad när jag satte smörkniven i pastejen och såg att den såg ut som....pastej. ;)
Hade nog förväntat mig att den skulle vara mer grynig och grå men icke. Den smakade inte alls som den bleka söta varianten som Scan producerar utan denna var mer smakrik och robust på nåt sätt. Typ mer vuxen...
Fasen vad gott att jag har ytterligare 1,4 kg lever i frysen. :)

Leverpastej på älgkalvlever

2011-11-19T16:36:00.002+01:00

Hittade detta recept på nätet. Naturligtvis på viltmat.se. :)
Receptet står Sven Å Larsson för.
Jag sparade ju levern från den älgkalv jag sköt i Oktober och nu var det dags att fixa till nåt.
Rätt lätt att följa receptet och provstekningen var god.
Körde tredubbel sats och fick då 8x400 gram. Ska tillaga en ikväll och prova på riktigt.
Återkommer med resultat.

Mördarplatser

2011-11-15T17:30:00.006+01:00

Åkte upp till ena åteln (ST) för att sätta upp åtelbelysningen och hade även med mig barnen. När vi kör på en grusväg undrar Wilma över skyltarna med M. Jag förklarar att det är mötesplatser för bilar. Lite längre fram säger Elliott: Pappa, jag såg en mördarplats. :)

Belysningen kom upp och det blev rätt bra om jag får säga det själv.
Plåtformen jag gjort passade fint och kom ca 2,8 m upp vilket borde ge bra spridning på ljuset.

Här syns hur jag satt fast det. Har belysningen på, därav min gröna hand. ;)

Här två översiktsbilder. Man ser ljusslingan längst upp och skymningssensorn/timern/dimmern på ena stolpen.

Här ser man även batteriboxen på marken. Har bundit fast det så inte svinen bökar iväg den och sladdarna går av.

Nu ser jag fram emot första vakpasset med belysning.

Kid, åtelbelysning och misstankar om den trebenta bocken

2011-11-13T16:01:00.005+01:00

Får dela upp detta inlägg i tre delar.

Idag hade jag inte tid att vara med på någon jakt men Nippe, Ulf och Kalle var iväg och testade på rådjur. Det lilla jag fick rapporterat var att det varit några upptag på ett par ställen men inget vilt som kom i skottläge. Vid Udden blev det annat ljud i skällan. Pella drev ett kid som kom förbi passet vid båtplatserna och där stod Kalle beredd. 3:e rådjuret för Pella denna säsong och vi har bra spridning än så länge. En bock, en get och en killing. :)

Här Pella efter belöning.

Och så en bild på den glade skytten.

Själv har jag hållit mig hemmavid och bl.a. bytt till vinterdäck på ena bilen. Efter lunch behövde Elliott sova så jag passade då på att hämta lite delar till åtelbelysningen hemma hos Nippe.
Jag har tagit en veckad plåt som man i normala fall har till tak och sågat av ett "veck". Detta har jag sedan klippt och böjt så att jag får en U-form att sätta ljusslingan i. Blev rätt bra och jag ska klistra dig slingan strax. Blir lite knixigt i hörnen men jag får lägga slingan rätt löst där så den inte viks för snävt.
Så här kommer det se ut.

Och hela U:et.

Jag ska lägga in fler bilder när allt är klart och uppsatt. :)

Nu till misstankarna. :s
Den 16:e Augusti satt ju jag och Pata i Traket och kikade på en liten pinnabock. Som jag tidigare skrivit så gick denna lilla bock ifrån oss och vi hörde ett skott från det hållet den gått. När vi senare körde förbi den åker där det sköts gick 4 jägare och letade efter nåt i den halvhöga vegetationen.
Den bock som Thomas sköt igår hade bara tre ben. :(
Ena frambenet var av rätt högt upp och det var ett litet sår på stumpen som i övrigt läkt ihop.
Jag lägger ihop 1 och 1 och kommer fram till detta:
Den bock vi släppte den 16:e Aug går över till grannmarken med dem danska gästjägarna där den blir skjuten. Skottet tar i frambenet och bocken tar sig från skottplatsen. Ingen hund används och bocken hittas aldrig. Skadan i frambenet gör att bocken till sist tappar benet och skadan självläker till sist. Knappt 3 månader senare i samma område skjuter vi denna bock som denna gång blir på platsen.
Naturligtvis är detta bara spekulationer från min sida men jag tycker det är för många tillfälligheter i storyn vilket gör min summering rätt trolig.
Synd om bocken och tur vi kunde förkorta ev framtida lidande.

Bock för Thomas

2011-11-12T15:48:00.003+01:00

Vid 13:00 hade jag tänkt bryta men blev försenad till 14:10 då jag körde hem. Några få tappra körde en såt till men med Pella denna gång. Ulf, Kocken och Thomas passade ut medan Nippe släppte. Det blev upptag innanför vassen och gick tillbaka och skulle ut ovanför foderbordet. Där stod Thomas bra till och fick fälla en liten bock. Grattis Thomas!!!! :)

Glad skytt och smygare

2011-11-12T10:47:00.002+01:00

Tredje gången gillt??

2011-11-12T10:25:00.002+01:00

Nippe kom på bara 15 meter från älgarna och hade kalven klockrent i siktet med en av hundarna, (Rhina), stod rakt bakom och skällde. Fanta var framme och hälsade men Rhina rörde sig inte en cm. Efter en liten stund gick det loss men älgarna verkade inte skrämda. Nu går Nippe ännu en gång på ståndet... PANG!! PANG!! Nu när jag sitter och skriver smäller det två och N meddelar att vi äntligen kan fika. :)

Ståndskall

2011-11-12T09:18:00.002+01:00

Ett underbart ståndskall ekar genom skogen denna frostnupna morgon. Nippe hade ko med kalv på 20 meter med dem gick omlott hela vägen. Dock ställde det sig rätt nära så nu smyger han runt och ska se om han kan avsluta. Själv sitter jag på Brånet med en kopp kaffe och njuter.

Älg- och svinjakt imorrn

2011-11-11T17:59:00.003+01:00

08:00 imorgon ska vi samlas vid Masten för att jaga älg och svin. Redan 07:40 ska jag vara hos Nippe för att se ut några plåtar vi ska ha som reflektorer till åtelbelysningen. Vore ju inte fel att få upp den så fort som möjligt när den nu är hemma. I garaget gör den ju ingen nytta. ;)
Får se om jag bloggar en passbild imorrn eller ännu bättre, en bild på ett fällt byte.

Fiskafänge

2011-11-10T08:50:00.006+01:00

I fredags slängde jag, Nicke och barnen ut några nät i Lyckebyfjärden.
Vi är väl inga nätfiskare nån av oss, (typ 1 gång var tredje år), med det är rätt kul, barnvänligt och man får ju alltid upp nån firre som barnen kan kika på.
Vi tog upp näten vid lördag lunch och det satt lite fisk i. 1 vitfisk (Sarv?), 3 abborrar, 1 liten gädda och 4 sikar. Rätt bra plus att det knappt var nåt skräp i så rensningen gick snabbt.
Barnen tyckte det var jättekul att kolla och känna på fiskarna. Även rensningen övervakades noggrannt och det frågades konstant om vad man gjorde, vad det var som kom ut och om dem kunde få se hjärtat.
Här är Moa, Isak och Wilma med vars en sik.

Vi kommer lämna in sikarna på varmrökning så att dem blir klara lagom till jul.
Mums!

Rökt älgkalvhjärta

2011-11-09T13:24:00.004+01:00

På den sista kalven jag sköt (låter som jag skjutit en hel drös vilket jag då inte har gjort...) tog jag hand om hjärtat och lämnade in detta hos Blomlöfs Rökeri, där jag för övrigt lämnar in allt jag ska ha rökt.
I förra veckan var det klart och jag skar upp några provbitar på kvällen. Båda mina barn tyckte det var jättegott men frugan vägrade av princip att ens smaka. Mer till mig då. :)
Jag bjöd även mina bröder och kusiner i lördags kväll som var väldigt imponerade av smaken och mörheten. Dock gissade dem på rökt rådjurskött, ej hjärta. :)
Köttet i hjärtat är så fintrådigt att det näst intill känns som att äta paté. En jättefin del av älgen som jag gissar många låter ligga i skogen med resten av inälvorna. Dock gissar jag att man i norra delarna av Sverige oftare tar hand om detta. I alla fall var det så i det lag jag var uppe hos i Jämtland för några år sen.
Så ni som ej tagit hand om hjärtat innan, testa!

Åtelbelysning inköpt

2011-11-08T18:27:00.004+01:00

Efter kort efterforskning, kontroll med jaktlaget och ett hett tips från polaren Peter så föll valet på en Genzo Max-LED från Hylte Lantmän. Detta är en belysning med skymningsrelä, timer och dimmer. Man kan ställa ljusstyrkan den ska lysa med samt hur många timmar efter skymning det ska lysa. När jag kollade runt på marknaden så kunde jag knappt hitta lösa komponenter för samma pris, dvs 995kr så valet var enkelt.
Beställningen lades i söndags och idag pep det till i mobilen som meddelade att jag hade paket att hämta. Snabba leveranser tycker jag om! :)

Väl hemkommen från jobbet och magen fylld med frugans köttfärslimpa så hade det blivit tillräckligt mörkt för ett litet test. Jag riggade allt i en liten björk vi har på baksidan och så försökte jag ta tre så lika bilder (inställningsmässigt på kameran) som möjligt. En baksida i ett villakvarter blir ju tyvärr sällan helt mörkt men man ser rätt bra vilken skillnad det blir mellan bilderna.

Bild 1. Ingen belysning. Hade nog inte ens kunnat skjuta här med ett 56mm sikte.

Bild 2. Slingan på den lägsta nivån. Här såg jag rätt klart under belysningen och hade kunnat se grisar som skuggor.

Bild 3. Högsta styrkan. Inga problem alls att vare sig skjuta eller könsbestämma grisar.

Denna belysning ska enligt spec dra (om jag räknar på att vi har den tänd 12h per natt) 1,2Ah per dygn vid lägsta nivån på ljuset. Ett bilbatteri på 80Ah räcker således 2 månader! :)
I praktiken tror jag dock inte att man får ut alla 80Ah utan något lägre men säg 1,5 månad så är det fortfarande väldigt bra.
Nu ska det bara fixas en plåtränna som reflektor (kommer ta en veckad plåt som man har som tak på typ friggebodar och kapa på längden) och sedan montera upp det hela på ena åteln.
Spännande. :)

Rådjursjakt med Wilma och Pella

2011-11-06T12:28:00.005+01:00

Jag tyckte det var dags för Wilma att få hänga med på sin första drevjakt på rådjur. Då det alltid är lite osäkert med hur mycket dem orkar (barnen) så valde jag att köra solo så inga passkyttar fick så och vänta i onödan.
Vi skulle börja dagen med att släppa ovanför Rinaldos hygge. Eller börja och börja. Dagen började för övrigt med 1 timmes skridskoskola för Wilma mellan 8-9 så lite hade hon fått röra sig innan. :)
Pella knatade omkring och letade spår men fick inte upp något intressant. Hon är alltid något reserverad och osäker i början när jag är ute med henne vilket är förståeligt då jag inte är ute som hundförare speciellt ofta. Hon söker inte ut så långt men ökar alltid successivt under jakten.
Vi tog oss via en jättefin bokskog upp i granskogen och vidare till vändplanen på kuravägen utan att det hände nåt. Fick frågan "Är det långt kvar?" åtskilliga gånger. ;)
Mötte N på väg tillbaka som körde ut ett lass betor inför vintern.
Vid bilen var det dags för en välbehövlig paus och påfyllnad av energi.

"Ännu inget upptag och nu mysstund med varm choklad och macka."

Jag beslutade att testa udden med. Det är inte lika långt att gå där och borde funka bra för Wilma. Vi gick in rätt tidigt och kom ner till där Pata sköt sist. Pella sonderade terrängen men det fanns inget spännande där. En bit längre fram fick hon nåt i nosen och stack iväg en liten bit. Hon sicksackade och skallade till två gånger men redde inte ut det. Vi fortsatte stigen fram och kom ut på vägen igen som leder ut på udden. Efter bara runt 50m sticker Pella före, ner till vändplanen, upp till höger och viker av tillbaka så hon kommer parallellt med den väg vi gick på. Där inne blev det upptag vilket var härligt att höra på så nära håll. Det verkade gå rakt ut mot mig och Wilma så vi flyttar oss 10m upp på vägen och väntar. Hör att det prasslar lite innanför men det vänder och sticker ut mot udden istället.
Då vet jag att det kommer att passera båtplatsen om en liten stund så jag säger till Wilma att haka på och vi småspringer dem 100 metrarna ner. Stannar 30m innan och spanar upp mot udden. Hör Pellas skall nära och ser plötsligt ett rådjur mycket närmare än jag förväntade mig. Det kommer fort sicksackandes, försvinner bakom lite sly och rätt som det är flyger det i ett språng över vägen där vi står ca 20m bort. Inte en chans i världen att få iväg ett skott. :(
Strax efter kommer Pella skällandes och vi kan bara njuta av symfonin.
Vi tar oss upp i skogen istället i hopp om att det ska bukta tillbaka vilket det gör en kort stund men det vänder strax bort igen och går ut vid sjöstugan.
Wilma såg rådjuret och tyckte det var jättespännande. Det var nu lång tid sen senaste "Ska vi åka hem snart?". :)
Pella kommer strax tillbaka och jag tycker det räcker för idag. Man ska alltid sluta på topp och med det spännande färskt i minnet när man har med sig barnen.
På väg tillbaka till bilen smyger Pella in ungefär där hon fick upptag men där är det lungt. Dock får hon upp ett spår över vägen och sticker höger upp i granet och drar igång ett drev igen. Underbart. :)
Verkar som det var fler rådjur på samma ställe och att hon endast fick med ena i första drevet. Nu drev hon det andra och Wilma och jag tog oss snabbt bort till Patas pass. Dock kunde vi se på GPSen att efter lite snävt buktande så gick det ut på samma håll som det andra djuret och Pella bröt och kom tillbaka. Nu bröt vi helt och kunde packa ihop för dagen. Både jag och Wilma var nöjda så det blir nog fler jakter framöver för oss båda. :)

Patriks första rådjur

2011-10-30T11:30:00.004+01:00

Äntligen kom jag iväg på lite smygjakt. Har funderat några veckor på denna form och var härom dagen på ÖoB och köpte några billiga sockar för ändamålet. Vinden har varit från fel håll ett tag men idag skulle det funka. Ställde dubbla klockor (mobilen och en radiosändarstyrd) på 04:40 då jag tänkte komma iväg 05:30, vintertid. Mobilen har visat sig ställa om tiden ibland så den litade jag inte riktigt på.

Klockan ringde och jag gick upp. Bryggde kaffe och fixade lite. Slängde ett öga på ugnen. 05:02. VA?? Koll på mikron, samma tid. Det var som faan, ställer dem om sig automatiskt?!? Om jag inte mindes fel så fick jag ställa om dem sist.
En sista koll fick bli bilen som jag är helt säker på att den inte ställer om sig själv. 05:04. Pust och stön. Vad ska jag göra en hel timme extra?? Absolut ingen mening att lägga sig igen.
Efter att ha slöat omkring ett bra tag kom jag iväg 05:20. 5 min från där jag ska ställa bilen stannade jag och käkade frukost och väntade på att det skulle ljusna lite.
På med kammo-paltorna, ansiktsmask, handskar och 5 par sockar och sen iväg sista biten. Parkerade och smög ner 150m till Boken. Där stod jag 10 minuter och bara lyssnade.
Dimman låg tät och allt var tyst.
Tanken var alltså att i bara strumplästen smyga runt och se ifall nån ko m kalv eller svin stod bra till för lite blyförgiftning. Måste erkänna att denna form var näst intill helt ljudlös. Helt underbart att bara tassa fram utan att behöva hoppa mellan grästuvor och mossar. Visst fasen blev jag blöt efter bara några minuter men kall blev jag inte.
Jag smög mig vidare upp mot Toppatornet och vidare ner mot sjön. Inga djur visade sig och jag hörde inga knak heller. Vid sjön tänkte jag vända men fortsatte genom skogen tillbaka utan att se nåt. Klockan skvallrade om att det var dags att ge upp (07:51) och jag gick tillbaka till bilen. Hämtade ryggan och kängor och tog pass 50 meter från s-kurvan. När jag bytte strumpor ångade det om foten trots att alla 5 paren var blöta på undersidan. :)
Nicke gick igenom hela såten utan ett enda upptag. Ingen av dem tre passkyttarna hade sett nåt och inte jag heller. Vi bröt för en fika och ställde sen om för att trycka igenom en mindre del. Noll!! Skumt att inte se ett vilt på så länge.
Vi packade ihop och skulle till nytt ställe, Udden. Jag tog båtplatserna, Kalle svackan och Pata i granet vid svackan. Kocken hängde på Nippe och tog ett halvt bakpass.
När alla var på plats ropade N att han släppt Pella. Nästan omgående ekade skallen genom skogen och det var jakt. Äntligen.
Efter vad som kändes som max 30 sek small det. Yes!! tänkte jag. Måste varit N som fick dem rätt på sig.
Pang igen...
Och pang!!
Hmmm. Finns en som kör med halvautomat idag och det var Pata. Nice... :)
Drevet gick vidare och kort efter gick det förbi N som gjort patron ur och tagit av sig kåporna. Hmmm nr 2. Och han ska vara "åldermannen" i laget. ;)
Pella drev super och det gick vidare förbi Kocken som valde "fel" kulle att stå på. Han fick välja mellan två och naturligtvis gick det ut 70m från där han stod.
Vi samlades och gratulerade Patrik till hans första rådjur. Han hade kört säkert och dragit nåt extra skott tills djuret låg. Rätt tänkt ifall man inte är helt 100% på hur första eller andra skottet tagit. Från första till sista skottet hade rådjuret inte tagit sig mer än ca 20m. :)
Även passning tillhör skyttens uppgifter och Pata fick kavla upp ärmarna.

Glad skytt!

Millis anslöt och kocken fick ta Boss.

In med rået i bagaget och bort till ny såt. Traket skulle tryckas igenom.
Min lott föll på Möllrastycket.
Nippe gick med både Pella och Boss (Basset Griffon och Jack Russel) och efter en liten stund gick drevet igång.
- "Nu driver Pella rådjur, pass opp" hördes i radion.
Jag gjorde mig redo med kåpor och kombi då jag ser en älg kliva ut mot ängen där jag sitter. En ko travar rätt ut. Jag sitter och ber en stilla bön om att det ska komma en kalv i släptåg men det förblir tomt. Kon stannar mitt på ängen och kollar läget innan den springer vidare mot det håll jag kom från till passet. 10 sek efter kommer Pella (!?!?) och Boss skallandes. Första gången jag ser Pella driva älg. :)
Boss stannar i kanten och Pella driver efter men struntar i den efter en kort stund. Båda hundarna kommer åter till N men det blir inget mer i den såten.
Vi avrundar och jag lyckas hålla den nya tiden jag meddelat frugan 1,5 timme tidigare. :) Alltid något...

Smygjakt i gröt

2011-10-30T06:56:00.002+01:00

Dock börjar dimman lätta nu.

Jakt igen

2011-10-15T09:03:00.002+02:00

Grannlaget (Robert) har precis fällt en fin gris och omsläpp på gång. Spännande!

Repris från förra året.

2011-10-10T11:11:00.006+02:00

Då var det det äntligen dags för årets älgjakt. Tilldelningen i år var "bara" pottkalvar och då vi inte sett en enda kalv på åtelkameran vid saltstenen var väl förväntningarna på älg rätt låga. Hoppades däremot att få se nån vuxen älg.
I år hoppade vi över lottningen av passen. Vi har två nykomlingar som inte har helt koll på gränser och dylikt och dessa behövde få relativt enkla pass gällande just dessa attribut. Därför var vår jaktledare enväldig passutdelare och min lott föll på Brånet. Passet heter egentligen Fattiggårdsbrånet men då vi ungdomar är lite lata har det blivit Brånet istället. :)
06:00 var tanken att jag skulle ställa bilen och börja smyga uppåt men min ovana trogen så var jag 28 minuter sen trots att mobilen surrade redan 04:30.
Ca 06:50 var jag framme vid tornet. Inga nattslag över vägen som skvallrade om älg i området. Då hade ändå Nippe sladdat vägen kvällen innan...
Jag satte mig tillrätta och började plocka fram alla prylar som MÅSTE vara framme. Kikare, mobilen, macklådan, juiceflaskan, kaffetermosen, snytpapper och hörselkåpor. Tur jag satt bra på en bred bänk. :)
Efter ett par mackor och en kopp kaffe började jag få upp lite värme och det kändes allmänt bra. Ni kanske undrar över vilt delen, spana av hygget, lyssna osv? Jodå. När jag kom upp i tornet så var det precis att jag inte kunde se speciellt mycket och redan efter 5 minuter började det ljusna och fixa till sig. Inga djur fanns i närheten och även dem andra i laget hade det lugnt hos sig.
Vid 07:35 rapporterades det om get med dubbelkid. 08:09 släppte Ingemar hunden och ganska omgående var det jakt.
08:56 hade Nippe också get m dubbelkid. Jag undrade vart dessa höll hur den 1:e Okt??
08:59 hade en gris sprungit över Jordgubben hos Kocken. 09:10 skymtades en räv.
Men andra ord, rätt mycket vilt som började synas på passen. Samtidigt så drev Rhina älgar. Först österut, sen syd ner till Kalle som höll på att bli översprungen av en fin 6:a. Han fick dock inte möjlighet på den kalv som gick med trion.
Pata hörde älgabraken när dem passerade 90-graders kurvan och fortsatte, nu västerut, tillbaka. Kente tog nytt pass och lyckades efter en stund se tjuren passera på 30 meter. Kan ge mig fasen på att den visste den var fredad!!
Nu var gänget på väg norrut och då visste jag att det fanns goda chanser att det skulle leta sig fram till mig.
Efter en stund börjar jag höra hundskall och vid 10:16 är det rätt nära, rakt söderut. Jag börjar pilla lite på Stig och sätter kåporna över huvudet.
Hör ett knak. På med kåporna. Strax efter ser jag en älgko komma genom skogen. Inte på väg ut mot hygget utan liksom bakom mig för att passera genom skogen. Skit också. "Där kommer jag ju inte kunna skjuta" tänker jag.
Då kommer jag på att Nippe röjde en superfin skjutgata rakt bakom tornet och jag får in Stig mellan stolparna och skruvar ner förstoringen på siktet. Här ser ni vad jag såg. Älgarna kom från höger och skulle passera ca 70 m bort.

Jag kollar genom siktet och tänker att när kalven passerar så får den en bula. Kon kommer fram i gatan och stannar mitt i. Kalven kommer ikapp och sticker fram huvudet. Nu vet jag att skjutgatan är en älgko och ett kalvhuvud bred. :)
Bara inte kalven går bakom kon. Båda tittar åt mitt håll men dem kan inte se mig bakom Stig. ;)
Kon sätter fart igen och det blir en liten lucka till älg j.r. Den börjar gå framåt och kommer in mitt i gatan när jag skickar en Barnes X.
Både ko och kalv gör en 180 gradare och jag ser båda springa tillbaka. Ser en älg till som jag då tyckte var en ko/kviga till. Alla försvinner utom synhåll men dem verkar inte ha bråttom. Jag ser älgar dyka upp lite här och där och dem tar sig längs hygget norrut. Då ser jag att en av dem är den stora fina sexan vi sett på åtelkameran. Känner igen utlägget på hornen som jag studerat tidigare. :)
Ser även en ko som följer tjuren och båda stannar till då och då. När dem tagit sig längst bort på hygget och jag ser att ingen kalv kommer efter så vet jag att den ligger. Skottet kändes riktigt bra och kalven gick ju bara sakta frammåt när jag krökte fingret.
Under tiden älgarna förflyttade sig ropade en del på radion och undrade vem som skjutit och nu kunde jag äntligen anropa alla och meddela att jag skjutit på en kalv.
Då jag inte sett den falla ställde vi om passkyttar och Nippe och Ingemar kom upp med Rhina. Jag fick snällt krypa upp i tornet när dem gick fram och kollade skottplatsen. Direkt sa N att här ligger det lungblod. 5 meter bort var kommentaren: "Här är det mycket blod" och 5 sek senare kom det förlösande "Där ligger den".
Den hade inte gått mer än 40-50m och föll precis utanför mitt synfält

.

Passningen fick blir lite utbildning för våra elever och sen tog vi långfika/lunch.
Efter att ha samlat krafter så var det dags att släppa igen. Nya pass fördelades och då jag skulle sticka strax så fick jag ett vägpass. Kente som skulle in vid Tjädertallen var strax ovarför mig.
När jag satt i bilen och fixade rapporterade Kente att han skrämt ko m kalv på väg till passet. Snabbt var hundförare på plats och naturligtvis kom upptaget omedelbart. Från mitt pass hörde jag hunden nära och tänkte att detta kan ju inte vara sant. Kommer dem hit så smäcker jag älg nr 2. Som "tur" är fortsatte det parallellt med mig och en bit söderut passerade det vägen. Klockan slog 14:30 och min jakttid var slut. Bara att tacka för mig och smita hemmåt.
Fick nyss en bild från Kocken på utgångshålet. Kulan hade missat båda bogarna så det blev inte mycket som fick slängas. :)

Nya tag imorrn.

Stig har talat

2011-10-10T10:54:00.002+02:00

91cm och 6 kg

2011-10-09T11:55:00.002+02:00

Summa GF 2011.
Jag: 6 små gäddor
Nicke: 5 gäddor med topp på 83 cm och 4 kg.
Tony: 6 gäddor med topp ovan.

Lördagen var riktigt dåligt fiske men då det var nya vatten för oss inser vi nu efteråt att vi låg helt fel. Söndagen hade egentligen inget bra fiskeväder men vi hade det kanon och låg i stort sett på samma ställe hela dagen och hade det allmänt bra. Hugg då och då och gassande sol. :)
Fel dag att bara ha med flytoverall.

Idag går det bättre.

2011-10-09T11:24:00.002+02:00

Nicke med sin största.
Helt säker på att det var denna som var efter mitt drag 2 min innan. Kände liksom igen den i vattnet. Men mina prylar var inte heta nog. ;)

Gäddfestivalen 2011 har börjat

2011-10-08T10:18:00.002+02:00

Kraftig dimma i morse som först nu börjar lätta

Pancettan klar. Succé!!

2011-10-04T18:54:00.002+02:00

Vildsvinskarrén åkte ju i baljan den 17:e Sept och jag vände biten varannan dag. Såg till att alla örter hamnade ovanpå och att det var saltblandning överallt. Jag hade ju faktist modifierat receptet något då min köttbit var något mindre så istället för 500g salt blev det 400g. Även resten av ingredienserna minskades enl samma mått.
Pancettan skulle enligt recept hänga i ca 10-14 dagar. Efter en vecka tryckte jag på den och tyckte minsann att den var stum rakt igenom. Lät den ändå ligga en dag till innan jag tog upp den ur det bad som bildats av all vätska. Torkade av med papper och kapade till en bit för provsmakning. Man skulle ju faktist kunna käka den direkt enl receptet. Första biten var som en hård extremt salt sak som man liksom inte kunde tugga sönder. Skar något längre in men det var fortfarande hårt och väldigt salt. Jag förbannade mig lite för att jag inte tagit upp biten dagen innan men läget var som det var. Efter en stund då saltsmaken lagt sig lite fick jag faktist en angenäm smak i munnen så nåt fanns där i alla fall.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med pancettan så jag drog en slaktkrok igenom och hängde upp den i taket i garaget som höll ca 15-16 grader. Jag märkte efter ett tag att det droppade mycket vätska och tänkte att det salt som var på utsidan drar till sig fukt från luften så jag sköljde av hela biten noga med vatten och torkade av igen och sen ut i garaget. Där fick den hänga i brist på annat.
Igår fick jag nog. Då hade den hängt 9 dagar och det var ju ganska varmt i garaget så jag tyckte att jag får nog kapa till den i mindre bitar och frysa in så kan man ta fram och använda som smaksättare i grytor o.dyl.
In med pancettan i köket och börja skära upp bitar på en 3-4 cm. Såg då att den ju faktist såg rätt trevlig ut en bit in och skar upp en tunn skiva att smaka på.
Oj oj oj!!!! Snacka om förvånad jag blev. Borta var den starka saltsmaken. Borta var hårdheten. Nu hade jag en välsmakande och mör bit i munnen och jag ville bara ha mer. Smaken påminde lite om typ parmaskinka fast med mer smak. Direkt var jag tvungen att testa med lite rödvin och det passade ju det med.
Wilma ropades in och fick smaka. Smaken föll även denna lilla gourmand i smaken och hon ville ha mer.
Sista provet var naturligtvis att låta Anna testa. När hon trött kom hem från jobb och mathandling runt 21:00 fick hon en smakbit. "Oj vad gott". Say no more. Case closed! :)
Nu måste jag skjuta fler vildsvin.

Finbesök

2011-09-26T10:21:00.002+02:00

Igår var det finbesök vid saltstenen.

Kommer dock ej vara lovlig för oss i år då vi bara har kalv på tilldelningen men alltid kul att se lite älg i trakterna.

Detta blev riktigt gott

2011-09-22T18:17:00.002+02:00

Efter 24h i ugnen så tog jag ut gåsfiléerna. Bort med all vätska som gått ur och sen på med olivolja, salt, peppar och en grovhackad örtblandning av timjan, persilja, basilika, oregano och vitlök. Virade in rejält i alufolie igen och dubbla plastpåsar. 4 dygn i kylen med vändning 2 ggr per dag. Idag var dem färdiga. Man skulle skrapa av allt eller till och med skölja enl recept men jag tycker det ser trevligare ut om man låter lite av örterna sitta kvar. Den till höger är färdig och den till vänster ska skrapas av lite.
Smaken var kanon. Dock var väldigt mycket av just viltfågelsmaken borta men det var ju det jag hoppats på så även Anna skulle tycka om det. En enda liten sak kan jag tycka var negativt och det är att det var en aning torrt. Vet inte var det beror på. Kanske att man skulle kört ännu lägre temp? Skulle vara mellan 65-70 enl recept och där låg jag ganska exakt. Tror faktist man kan gå ner till 60-65 för att få det något saftigare.
Nu har jag äntligen ett superrecept på gåsfilé och behöver således komma ut snarast på gåsajakt igen. ;)

Pancetta på g

2011-09-17T18:31:00.004+02:00

Satt härom veckan och såg i TV tablån att jag precis missat ett matprogram där man skulle fixa chorizo, pancetta, lomo och annat gott. En kvick koll på svt.se visade att reprisen skulle sändas efter ett par dagar. Jag spelade in och när jag kollade på programmet blev jag så fruktansvärt sugen på både det ena och andra. Programmet? Jo, Mat Som Håller med Camilla Plum. Ni kan se hela programmet via länken. :)
Hur som helst. Jag kollade inventeringslistan av garagefrysen och såg att det minsann låg en vildsvinskarré på 1,9kg och bara väntade på att bli tillagad. Sagt och gjort. En koll på pancetta receptet och ett besök på Willys så kunde jag sätta igång. Egentligen bara att blanda en massa saker och sen ställa svalt. Sen ska det vändas då och då till köttet är lagom stumt. Då kan man torka det eller faktist äta direkt. Spännande.
Dessutom gav programmet väldigt bra idéer om just korvmakar biten som jag ju halkat in på tidigare. Nästa gång är det skurna kött och späckbitar som gäller tillsammans med den smet jag hade sist.
Just nu har jag dessutom två bröstfiléer av kanadagås i ugnen. Tänkte testa Torsten Mörners recept från Svensk Jakt, nr 8-2011. Gåsen jag sköt för två veckor sen fick möra till 69 dygnsgrader. Sen lade jag dem i mjölk i 2 dygn, (har hört att det ska ta bort en del av den skarpa viltsmaken från köttet men kanske bara en myt), innan jag virade in dem i alufolie och nu ska dem ligga i ugnen i 24h. Ska bli en tjälknölvariant som jag hoppas ska falla mig och frugan i smaken.
Duvan som sköts samtidigt som gåsen fick hänga en vecka, (40 dygnsgrader), innan jag tillagade bröstfiléerna på samma sätt som Gordon Ramsay gjorde i F word. Se klippet här. Hade dock wokade grönsaker till. Jösses vad gott det blev. :)
Jag kollade till parmaskinkan som nu hängt i 4 månader och den såg väl ut precis som när jag lämnade den. Det enda som skiljde var en liten, stor som en 50-öring, vitmögelfläck på tyget men det ska tydligen bara vara bra. :) Får se om jag tar ett smakprov strax innan jul för att testa. Då har den hängt 7 månader och bör ha fått en god smak. Vill egentligen att den ska hänga 1 år men smakar den riktigt bra så måste jag ju dra igång en till så fort som möjligt så jag inte får ett glapp på ett år till nästa.
Mycket mat just nu. :)

Kort fisketur med svärfar

2011-09-10T15:36:00.003+02:00

Svärfar Per ville kolla in och testköra båtmotorn då han har en likadan båt men mindre tvåtaktare. Vi tog en liten tur och spöna åkte med. Det blev två till mig på 2,1 ocn 2,4 kg och noll till Per.

Nytt torn i vassen

2011-09-03T10:54:00.002+02:00

Det tidigare tornet i denna vassrugge blåste omkull för ett tag sedan och vi ville få upp ett nytt snabbt. Det tog dock några månader innan vi la i en högre växel. Då passet har åkrar 270 grader runt om är det ett pass som ska hålla länge. Därför byggdes tornet i tryckt virke med vagnsbultar till stommen och betongplintar vid benen. Det blev vrålstabilt. Vi tog en fika uppe i när vi var klara. 5 pers = ca 450 kg utan att det gungade eller verkade ostabilt.
Översta staget där man vilar bössa vid skott är 4,8 meter upp så vi har bra skottvinkel. Nu ska det bara på ett tak och lite kammonät runt om så är det helt klart.
Passet heter Vassen men vi diskuterade om vi skulle döpa om det till ESB. (Empire State Building) ;)

Underbart

2011-09-03T07:02:00.001+02:00

En duva och en kanadagås ligger än så länge.
Åkern blev slagen för ett litet tag sedan så jag var tvungen att ta en tidig sittning. Smög mig ut strax efter 6. Satte mig ungefär mitt på längs ena långsidan. Kort därefter kom 5 kanadagäss och rundade mig 2 gånger för att sen slå sig ner på ca 70 meters avstånd. Retfullt!!
Bara att sitta still och hoppas att dem kom närmare. Efter ytterligare 10 min kommer ett gäng duvor långt till vänster och sätter sig i ett träd vid diket jag sitter bredvid. En av dem börjar flyga mot mig och med bara 7-8 kvar möter den en 32 grams svärm som får den att dyka ner i diket.
Jag tittar mot gässen som till min förvåning sitter kvar, om än med sträckta halsar. Jag ligger lågt och strax fortsätter dem att äta. Jag beslutar mig då att försöka smyga närmare då dem inte avancerat ett dugg mot mig. Bössan håller jag lågt i högerhanden och håller så låg profil jag kan. Gör mig liksom smal och smyger rakt på. Gässen har hela tiden en spanare och jag misstänker att har tidigt ser mig men verkar inte bry sig. Jag tror dem är vana att se människor i dessa trakter eller så vet den inte riktigt vad det är för lövhög som kommer mot dem. Efter ett tag blir dem lite obekväma och börjar röra sig bort från mig. Jag får öka takten pch tänker att nu får det liksom bära eller brista.
Då jag har hus på andra sidan åkern rör jag mig åt vänster så jag ska få fritt skottfält. När jag har 30m kvar får dem nog och lyfter. Jag slänger upp hagelautomaten och fäller den längst till höger med första skottet. Drar ett skott till på nästa närmast men det blir helbom. Därefter börjar dem komma för nära husen så jag avstår sista skottet.
Jag fiskar upp duvan, flyttar mig 40 m längre in på åkern och lägger ut duvan och gåsen som bulvaner. Dock är det inga fler fåglar som kommer inom skotthåll. Naturligtvis kommer det duvor vid två tillfällen rakt över förra stället men så är det med denna jakt. Har man inte ett gäng bulvaner så är det svårt att veta var dem ska dyka upp.
Vid 07:55 bryter jag upp för det är dags att få ut vårt nybyggda torn.

Storyn om dem tre

2011-08-29T10:44:00.011+02:00

Redan i våras började jag och Nippe prata om att vi minsann skulle ta ett morgonfiske i sommar. Vi hade ju ett bra fiske sist. :)
Kriterierna var att det skulle vara kanonväder och då menar jag inte för fiske utan för oss, dvs klarblå himmel, vindstilla och varmt. Sommaren gick och var det inte jag som hade förhinder så var det Nippe eller så var vädret mindre kul. För drygt 1 vecka sen när min semester var slut förbannade vi att det inte blivit något fiske och konstaterade att nästa år skulle vi minsann få till nåt.
När jag kollade väderprognosen i fredags lovades det finväder på lördagen. Jag smsade (halvt på skoj) till Nippe och meddelade att det skulle vara fint gäddfiske-på-Sännen-väder under lördagen. Fick till min förvåning en motfråga till svar: Hur dags kör vi?
Planerna lades snabbt upp och lördag morgon 04:51 svängde jag in på gården. Vi hade inte hunnit fixa betesfisk men mask fanns så det skulle nog ordna sig. Ut till sjön, i med allt i båten och pitstop vid ett grundområde med stenar. Rätt snabbt nappade tusenbröderna och två firrar simmade omkring i spannen. Det fick räcka då halva reven fastnade bland stenarna och gick av.
Vi rodde vidare och fick strax ut två gäddmeten, ena på 2m och andra på 1m djup. Botten låg ca 10 m under oss.
Vinden var väl det enda vi kunde klaga på denna underbara morgon. Ca 18 grader varmt trots den tidiga timmen och klarblå himmel. En ganska svag vind fixade krusningar på ytan men vi var glada som spelemän att vi äntligen satt där vi gjorde.
Kaffe och macka avnjöts medan småfiskarna började hoppa lite varstans runt oss. Efter en liten stund ser jag Nippes flöte hoppa till tre gånger för att sen sugas rakt ner under ytan. Napp ropar jag till och N gör mothugg. Dem korta knyckarna gör att N misstänker borren och ganska snabbt får han rätt när den glider in vid båten. Ingen håv eller huggkrok denna dag utan nävarna fick jobba. 0,8 kg på durken och vi jublar som alltid när fin fisk ligger. :)
Upp med mobilen och fota för blogg. Precis klickat när jag ser mitt flöte sticka. Jag lyckas trassla fram spöt under mitt andra spö och lina och sträcker upp linan. Ganska tungt men inget stort tycker jag. Kort därefter ser jag abborren komma glidande på sidan. Nice!! Nippe assisterar och 1,0 kg ligger vid mina fötter. Nu e vi glada och förbryllade på samma gång. Vi har ingen mer betesfisk.
Jag tar fram bottenmetet och kastar mot kanten för att fixa fler betesfirrar och Nippe tar fram en liten vobbler och kastar med.
"Faan, jag sitter nog i botten" hinner han säga innan han spricker upp i ett leende. Kort drill och dagens största får syna durken. 1,2 kg.
Jag låter bottenmetet ligga och kastar några gånger med en spinnare utan tur. Vi går längre in mot en vasskant men även där saknas dem små. Strax märker vi att dem små fiskarna har slutat hoppa i ytan och inser att det just varit värsta huggperioden med jagande storabborre och vi endast haft 2 beten. :(
Vi jagar vidare efter betesfisk men går tomma. Inte heller på spinnare och vobblers vill nån fisk hugga så vi får nöja oss med dem 3 fina vi fått. Nästa gång (om ytterligare två år??) får vi se till att ha tillräckligt med betesfisk från början.

Ökar till 1,0 kg

2011-08-27T08:37:00.002+02:00

Och sista landade Nippe på 1,2 kg.

Gäddmete blev storabborre

2011-08-27T08:33:00.002+02:00

Första på 0,8 kg.

Lockningen har börjat

2011-08-16T19:49:00.003+02:00

Denna kväll var vi 3 pers som skulle testa nya domäner. Våra jaktgäster (Ulf och min far Mats) fick tornen och jag skulle smyga ner till hygget vid överväxta sjön där vi tänkt sätta upp ett torn för framtida jakter. Det brukar alltid gå rådjur i det uppväxta björket så kanske att jag skulle få syn på nåt.
Jag smög från bilen längs med grusvägen. HATAR att smyga på grusväg. Ja, det går men inte med mina feta Graninge kängor. Jag försöker hålla mig till dem minimala grässtrån som sticker upp här och var men det knastrar ändå lite. Ändå så stod det en get på hygget bara 40m från vägen där jag kom. Där jag skulle smyga in på hygget var det höga ormbunkar och allmänt risigt. Detta skulle bli en utmaning. Bara att sätta igång.
Jag rörde mig ytterst försiktigt och hade hela tiden ögonen på geten. Vid minsta knäpp kollade hon upp. Bara att hålla sig helt still tills hon fortsatte äta.
Jag hade ryggsäcken över vänster axel, skjutstödet i vänster hand och Stig i höger. Stora stenar och halvstora granar dök upp i min väg och det var en rejäl prövning att avancera där. Ganska snabbt kände jag första svettdroppen komma farande längs med näsan. Hur kan det vara sååå svettigt att röra sig så långsamt?? ;)
Vid nåt tillfälle small en större gren under foten och geten glodde lääänge på mig. Då var jag på vippen att röja mig då jag frös i en sån ställning som inte var bra varken ur ett ergonomiskt eller ett energibesparande perspektiv. När geten till sist tog ner huvudet var jag tvungen att sjunka ner och vila en stund. Där satt jag och funderade över vilken väg jag skulle ta. Då börjar geten sakta äta sig bortåt och närma sig en stor sten. Jag tänkte att när hon kommer bakom den så skiter jag i vilket och brakar fram till min tänkta position. Sagt och gjort. Geten försvann bakom och jag avancerade till den stora stenen. Lade allt till rätta och började spana över hygget. Då kommer geten fram igen bakom stenen!?!? Förstår inte hur hon kunde missa den elefant som plöjde genom ormbunkarna och över riset.
Nåväl, jag hade bra utgångsläge och nu var det bara att vänta. Vyn var rätt härlig med.
Jag tände en cigarr och hade det allmänt gott. Visst var myggen på mig men US622 gjorde sitt.
Inga fler rådjur ville visa sig den kvällen för mig. Dock blev farsan rejält utskälld något efter 20:00 och samma bock var uppe hos Ulf en sväng utan att ge skottchans.
Strax efter 21 gick jag tillbaka till bilen och hämtade upp farsan. Ulf skulle hemmåt och jag och pappa tog en sittning i WTC i hopp om att en gris skulle visa sig. Det blev en lugn kväll och redan vid 23:05 rundade vi av och körde hem. Inget fällt vilt men några fina vyer och tillfällen fick vi med oss.

Lockbetet framme

2011-08-16T06:35:00.005+02:00

Äntligen var det dags för bockjakten. Samling på gården 04:15 och passen var redan klara. Jag och en av våra jaktelever Patrik (Pata) skulle sitta på Möllrastycket där jag sist hade en drös rådjur. Det bådade ju onekligen gott.
Vid 04:25 var vi på smygande fot och hade lite hjälp av den dimma som låg som en slöja över ängen. Ganska snabbt var vi uppe i tornet utan att ha sett eller hört några rådjur. Det var en skön morgon men vinden snurrade något och kunde ställa till oreda ifall rådjuren visade sig.
Strax började vi höra smällar både nära och på håll. Hos oss var det dock lugnt. Tiden flöt på och dimbankarna kom rullande men försvann lika fort. Runt 06:20 ser vi ett rådjur (hondjur) komma farande till vänster om oss rakt över ängen och in i skogen på andra sidan. Vi gör oss beredda ifall en bock kommer efter och kanske att man isåfall skulle kunna vissla fast det. Istället kommer en get ut på samma ställe som det andra och börjar sakta beta sig mot oss.
Jag kollar intensivt mot skogsbrynet ifall någon bock skulle komma efter men icke. Geten verkar avslappnad och betar lugnt och fint. Då ingen bock kommer börjar jag locka lite och kör kontaktläten på Nordik Roen. Geten kollar till lite slött mot vårt håll men fortsätter snabbt att beta. Ytterligare några kontaktläten lämnar Nordiken då jag plötsligt ser en bock stå några meter ut i ängen där dem två andra kom ut. En snabb koll i kikaren visar på en liten pinnabock. Synd då vi endast skjuter sexor. Bara för oss att betrakta dem två djuren framför oss.
Tyckte faktist lite synd om geten då vi lurat den lille kärlekskranke bocken att tro att hon var villig. Sakta gick han mot henne men ju närmare han kom, desto mer besvärad verkade hon bli. Till sist hoppade hon iväg och bocken var inte sen att följa efter. Dem försvann rakt fram från oss sett. 10 minuter efter detta hör vi en studsarsmäll från samma håll inte långt ifrån oss. :(
Faktum är att det runt våra marker sitter danska gästjägare som skjuter allt som är lovligt utan en tanke på viltvård eller att spara fina anlag. Känns ganska tröstlöst att ens försöka få till en bra rådjursstam med såna förutsättningar. Tror vi hörde 4 olika smällar runt oss denna morgon. :(
Vid 07:30 bryter vi upp utan att ha sett något mer. Vi tar en annan väg tillbaka till bilen och när vi passerar en "dansk" åker ser vi två personer som står vid vägen och kollar på oss med kikare. Vi tar sedan bilen tillbaka förbi dessa personer och ser då att det går 4 danskar (antar vi) ute på vallen och verkar leta efter nåt. Verkar som att den lille pinnabocken antingen missades :) eller skadesköts. :( Ett intressant faktum är att under rätt många år så har aldrig danskarna kontaktat vår markägare för att något djur gått över gränsen vid skott. Är dem rackarns duktiga skyttar eller ligger det en hund begraven här? Den senaste synen av 4 letande danskar pekar ju åt ett visst håll...
Hur som helst. Efter bockapremiär var det frukost hemma på gården hos Niklas som traditionen bjuder. I år var det ovanligt många som dök upp och det var ju alldeles förträffligt trevligt. Det var jag, Niklas, Kalle, Jens, Kocken, Pata, Mats, Ulf, Tom, farsan och Boo. Även en del fruar vågade vara med. ;) Mycket ljug och en del sanningar delades innan det var dags att pallra sig hem till vardagen. Bara att ta nya tag till kvällen.

Rävpass

2011-08-10T23:27:00.002+02:00

Det var dags för ett rävpass ikväll. Kalle fällde ju en ungräv för några dagar sedan så jag skulle fresta lite jag med.
Något sent ute smög jag mot vallen vid 20:45. Precis när jag kommer fram till kanten ser jag 3 rådjur vimsa omkring ca 50m ut. 2 bockar och en get. Ena bocken smiter ut i skogskanten så jag ser inte vad det var för någon. Den andra, en sexa har strax tur och får komma till. Jag sitter på huk och betraktar. Hoppas faktist att dem ska sticka så jag kan smyga ut till tornet men geten ställer sig i kanten och börjar äta. Kanske deras cigg efter sex?? ;)
Jag pallar inte att vänta ut dem utan smyger vidare i kanten parallellt med geten. Hon ser mig inte och det går bra i 30m. Då börjar det knaka bortom mig mot ån till och hon vänder sin uppmärksamhet mot mitt håll. Jag står still en kort stund och struntar sen i vilket. Naturligtvis får hon nog och skuttar skällande iväg. Även djuret vid ån skuttar iväg. Jag smyger vidare i kanten och bort till tornet. Endast en hare är kvar på vallen.
Efter endast 10 minuter när jag sitter och tänder en cigarr kommer det ut 2 rådjur rakt fram på ca 80m håll. En get och en bock och även denna herre har tur. Känns som att man hamnat i någon slags porrfilm för rådjur. Bara att puffa på och kolla.
Långt till höger ser jag då något som skulle kunna vara en räv. Jag kollar länge och när det börjar röra sig ser jag att det är ytterligare en get. Den är mer vaksam och rör sig mot dem andra djuren. När hon kommit ganska nära springer bocken över och kollar läget. Vet inte ifall han fick nobben men han återgår till sin partner ganska snabbt.
Där sitter jag och röker cigarr på första parkett med naturens skådespel när den är som bäst. Bara att njuta. :)
Efter ett tag har det blivit så skumt att ett skott inte längre hade varit säkert mot eventuell räv så jag smyger ner från tornet och går mot bilen. På vägen i skogen mellan två vallar ser jag två rådjur till skutta iväg. Vilken kväll. Hoppas dem håller sig i trakten en ynka vecka till.

Signerat byte

2011-08-06T21:31:00.002+02:00

Var under lördagen på svensexa för Peter och en av aktiviteterna var paintball. Lyckades få in två fina träffar på baksidan av låret på en kille och är rätt nöjd med träffbilden. :)
Dock ville han ha kvar låret i ca 50-70 år till så rökning är uteslutet. ;)

Kort rapport från gårdagen

2011-08-02T08:04:00.003+02:00

Snabb kamerakoll på morgonen visade att Nippe skrämde gris från utfodringen när han kom för att kolla kameran. Vilka lysande förutsikter. Det roliga var att det var första gången på väldigt länge vi haft dem där på morgonen och så blev det just denna dag. :)
Ingemar och Gillis släppte sina tyskar på spåret efter vår obligatoriska kaffe&macka vid morgonträffen. Då 2 av hundarna var unga blev det lite för roligt för dem och dem ville helst leka istället. Efter en stund fick Porthos jobba själv och då blev det annat ljud i skällan. Efter en stund fick han upp gris mot Enspiken till. Helt andra domäner än vad vi trott att dem skulle befinna sig i. Dock gick grisen troligtivs österut där vi inte hade passkytt. Nippe skulle upp till Gillis på vägen och Gillis hörde det knaka lite från skogskanten där han gick på vägen. Han trodde det var Nippe som kom fast från fel håll. Rätt som det är kommer en gris ut 10m från honom och ställer sig fint. Gillis har puffran på axeln och hinner inte göra mycket innna svinet frustar till och sticker. Snopet.
vi misstänker att grisen ska upp till jaktslottet så Kente sticker dit. Efter en kort stund hör vi en studsarknall rulla över skogen.
Kente anropar oss och meddelar att det inte ligger nån gris på platsen. Vi omgrupperar och hundar kommer till skottplatsen. Ingen päls eller blod hittas och alla rundor med olika hundar ger noll. Efter en bra stund får vi helt enkelt konstatera bom. :( En löpande gris är inget lätt mål.
Efter detta har klockan hunnit bli 09:00 och vi tar en kaffe innan jag avbryter för dagen och sticker hem. Gillis, Ingemar och Tony skulle göra ett kort släpp till nedan masten med unghundarna som ännu inte sprungit så mycket.
Resten av dagen tillbringades på Tobisaflöten i skärgården. Underbart!!

1:a Aug = hundsläpp på vildsvin

2011-07-31T21:08:00.003+02:00

Imorrn kör vi premiär på att släppa hundar på svin. Kl 05:00 börjar vi och kör bara morgon så hundarna orkar med.
Avslutar med en bild från Erikberg där vi var idag. Helt underbart ställe.
Hoppas få en sån här herre i pass imorrn. :)

14,5 cm

2011-07-29T10:19:00.004+02:00

Gårdagens regnväder var perfekt för att koka käkarna och ta fram betarna från måndagens (faktist tisdagens om man ska vara petig) galt.
Här är dem ganska nykokade. Måttet på underbetarna var 14,5 cm vilket tangerar dem från min hittills största galt på 90 kg.
Angående storleken på måndagens galt. Antingen är det som Nippe sa att detta var en unggalt med väldigt bra anlag för betar eller är det helt enkelt så att även grisarna är olika stora i kroppen precis som vi människor. Finns säkert dem personer som inte är längre än 165cm, väger kanske 65kg men har strl 47 i skor. ;) Vi är alla olika, så även svinen.

Nattens jakt

2011-07-26T18:09:00.011+02:00

Med risk för att låta tjatig: Vi träffades vid busskuren 21:30. :) Jack kom förbi då vi stod och diskuterade som bäst och vi fick en trevlig pratstund innan det var dags att sätta igång.
Det var i vanlig ordning jag, Gillis och Tony som skulle jaga. Tankarna förde mig genast till ett av barnens favoritprogram, Supertrion. Dock var det bara Tony som skjutit något i säden i år så Gillis och jag var bra sugna.
Jag hade tidigare under dagen konstaterat att dem senaste dagarnas regniga kvällar var bortblåsta och prognosen lovade 19 grader, 3 m/s från Syd och klart väder. Två sms senare så var kvällen planerad.
Vi tyckte att den uppsättning vi kört med tidigare fortfarande borde funka så Gillis smög bort till mötesplatsen, Tony tog sprutspåret i mitten och jag högerflanken. Redan innan i bilen på väg till busskuren noterade jag första felet i väderprognosen. 15 grader visade tempen då. Kände mig faktist genast lite frusen när jag kommit på plats strax innan kullen i veteåkern.
Vinden var lömsk. Prognosfel nr 2. S var VSV i början för att sen bli helt vindstilla, vrida runt mot NO och till sist SO. Kändes inte helt bra ifall det skulle bli till att smyga.
Där stod vi alla tre och ljuset dalade sakta. När vi stått still en bra stund så tyckte jag mig höra något mot skogen till. Kanske var det bara mitt undermedvetna som spelade mig ett spratt då jag behövde röra mig för att få upp kroppstempen. Jag smög sprutspåret upp men där var det lungt. Hörde faktist smaskande åt Tonys spår till men misstänkte att det var långt ner och hoppades att det skulle röra sig mot oss så småningom. Jag smög tillbaka men stannade efter 20m. Nu hörde jag definitivt prassel och smask ovanför Tony men närmare. Stannade och hoppades det skulle komma närmare. Det gjorde det inte.
Tony hade inte hört ett smack fick jag höra senare så det vete fasen om det var något över huvud taget.
Jag lugnade mig och lyssnade. Hörde smask från tre håll i åkern. Dock inget i mitt sprutspår och med den vinden som var och supertyst så skulle det vara omöjligt att ta sig fram tvärs över åkern.
Vid ett tillfälle var det faktist en gris som liksom röt till mot ett par andra mindre grisar som mer skrek. När den store grisen tog i var det inte nådigt. Ett riktigt grovt och dovt grymtande som jag inte kan tänka mig kom från något annat än en bra stor gris.
Vid midnatt tröttnade vi faktist lite. Inga grisar ville åt vårt håll så vi bytte helt enkelt åker till en annan med vete. Den vid busskuren.
Då vi kom fram till åkern hörde vi knäpp och smask från ena hörnet så det var bara att ta kanten och "ta oss fram tysta som möss" som Gillis sa. Första biten gick lätt då vi gått där en gång tidigare och trampat ner lite. Sen började det låta lite mer men inget som störde vildsvinen. Dem hade fullt upp med att tugga och svälja. :) Vi stannade då och då och lyssnade en stund för att försäkra oss om att det inte var några kultingar runt någon av grisarna men det var bara di store ute ikväll.
När vi kommit in på skjutavstånd radade vi upp oss och jag och Gillis som hade kula körde "först till kvarn". Jag såg en gris mot skogkanten till där ryggen syntes bra och huvudet stack upp. Avstånd ca 40-50m. Såg i ögonvrån att Gillis tvekade lite men jag hade rödpunkten fint en liten bit över mitten på grisen och skickade en present med avsändare Classic kombi. Sekunden senare såg vi inte någon gris alls kvar i fältet och avancerade snabbt fram mot där grisen stod. 15m innan skottplatsen såg vi att veten vajade misstänksamt där grisen stått. Väl framme drog Gillis ett avfångningsskott och grisen var helt färdig. Underbart!! En fin galt med ca 4cm betar framme MEN bara 63 kg LV??? Vi dividerade huruvida det var en unggris eller om den var sjuk men kom väl inte fram till något vettigt. Kanske någon snäll läsare som har en teori att dela med sig av?
Jag tyckte i alla fall att en gris får inte så stora betar dem första 2 åren och trodde att den var åtminstone 3 år. Hade dock ingen förklaring alls på vikten.
Här är jag i alla fall, glad i hågen. Tur att grisen valde ett ställe där inte veten var så hög.

Närbild på huvudet. Tycker inte att jag brukar se den där upphöjningen av läppen vid övre beten på yngre grisar.

Efter utsläpning drog vi bort till havreåkern för att se ifall dem börjat komma ut där. Tyckte vi hörde smaskande nere i hörnet men när vi kom närmare var det tyst. Dock så när vi nästan var framme vid den stora eken stack ett skrämt djur iväg från den vall vi gick på parallellt med åkern. Tror det var ett rådjur men troligvis kan det ha skrämt eventuella svin i havreåkern.
På väg tillbaka till bilen gick vi och småpratade. Plötsligt hörde jag ett pustande och prassel och jag schyschade G och T. Drog på pannlampan ut i åkern bredvid oss och ser 70m bort ett buskage som vajar väldans mycket trots helt avsaknad av vind. Vi står och kollar och siar om vad det kan vara och efter kanske 10-15 sekunder så slutar det. Vi ser 2 gröna ögon titta fram i kanten men genast sticka iväg. Skumt!! Det enda vi kan tänka oss är att en gris blivit skrämd av oss och snabbt hoppat över det lilla dike som går runt åkern och liksom fastnat i buskaget utan att få grepp på marken. Där måste den ha sprattlat en stund innan det kom loss och kunde gå vidare.
02:40 var vi hemma hos Ingemar och kunde ta oss en välförtjänt bira och cigarr innan urtagning och flåning.

04:32 svängde jag in på uppfarten hemma och fick faktist sovmorgon till 09:45. Lyckost jag. :)

Nollan spräckt

2011-07-26T00:58:00.002+02:00

Sköt just en fin galt

Svar: Ja!

2011-07-21T10:02:00.002+02:00

Igår verkade det inte bättre än att grisarna höll sig undan. På håll hörde vi vad som troligtvis var gris i skogskanten men mer än så blev det inte.
Dock gick vi runt alla fält så förhoppningsvis lade vi ut vittring så dem höll sig borta resten av natten.
Nya tag en annan regnfri gång.

Regnkänsliga grisar?

2011-07-20T19:26:00.003+02:00

Om 2 timmar är det träff vid busskuren! :)
Prognosen lovar regn ikväll men hoppas inte grisarna bryr sig på åkrarna.
Enda nackdelen är väl att man inte hör dem lika bra men det ska nog gå vägen ändå.
Tänkte börja med Stig ikväll och sitta mitt i säden och vänta med skjutstöd. När sen mörkret faller på så byter jag mot kombi och rödpunkt för att smyga nära dem. Sweet! :)

Proffskorvar

2011-07-15T09:43:00.003+02:00

Igår hämtade jag två paket hos Holst fiskaffär här i stan. Istället för att själv köra till Brömsebro och lämna allt till Blomlöfs rökeri så kan man lämna på Holst. Supersmidigt så man spar både bensinpengar och körtid. :)
Paketen innehöll ett rökt vildsvinslår och ett gäng pustakorvar.

Det var naturligtvis stor skilland på mina amatörrökta slangar och dessa. Provsmakningen var angenäm och jag kan ha dessa till både smörgåspålägg och som grillkorv. Väldigt god smak!!
Det enda jag kommer ändra på tills nästa gång är grovleken på färsen. Ska försöka blanda grovmalet med finskuret kött och på så sätt få en mer köttig struktur på korven. Helst vill jag få till en variant som funkar som ölkorv. Det är väl bara att testa på. Hittills har inget behövts slängas i alla fall. :)

Äntligen lite action (rapport)

2011-07-14T08:30:00.009+02:00

Glad i hågen var jag först på plats vid busskuren redan 21:13. Tony anslöt strax och ytterligare några minuter senare kom Gillis som naturligtvis redan hade kört runt och rekat. 21:32 brummar även Nippe in och vi kan börja planera kvällens jakt.
Veteåkern är hetast och dit ska dem, (grisarna alltså). Gillis tog mötesplatsen mellan dubbléåkern och veteåkern och vi raddade upp oss mitt i veteåkern i vars ett sprutspår. Det var ljust och fint så vi kunde lätt se över hela åkern. Efter en rätt kort stund ser vi en gris springa längs med vägen mot Gillis för att sen smita ner i vår åker. Klockan är 22:25. G fick inte iväg nåt skott men nu var dem på gång. :)
Efter ytterligare en kort stund (22:34) ser jag en gris strax ovanför Tony och ser att han även siktar då och då. Dock får han inget bra läge och jag ser grisen avancera mot mitt sprutspår. Jag börjar då smyga uppåt för att genskjuta den men strax viker den av bortåt. Jag smyger efter och kommer rätt nära inpå, 50m kanske? Vill dock närmare men ser grisen plötsligt titta upp och stirra rakt mot mig. Den börjar pusta och blåsa men kan omöjligtvis känna min vittring då vinden ligger stadigt i ansiktet. Dock blir den orolig över min silhuettbild och tar några språng bortåt. Bara att smyga efter. Samma scenario uppspelar sig en gång till och jag tycker nu att jag är för långt upp och för nära Tony så jag backar ner till mitt spår igen. Strax hör jag smaskande rakt ovanför mig igen. Grisen har traskat tillbaka så jag smyger upp igen. Då äter sig grisen åt höger så jag får smyga åt det hållet. Kommer så nära som ca 15m och har Aimpointens rödpunkt på den. Dock står den nästan rakt mot mig så jag inväntar bredsida. Då får den nys om mig och sticker som en avlöning. Fasen med. Så nära så nära. Den stannar upp kanske 40m bort men jag låter den vara och går ner till mitt spår igen. Nippe hör den strax därefter lämna fältet mot skogen till. Mobilen visar 23:12, Jag bloggar en bild och tar igen mig lite. Blev svettig av den ansmygningen.
Strax innan midnatt är det dags igen. Smaskade rakt framför mig och återigen blir det till att smyga. Ser snart att en gris passerar över mitt sprutspår från höger till vänster och äter sig bortåt. Jag skyndar mig lite men grisen rör sig naturligtvis snabbare än jag. Efter en stund kan jag inte riktigt se den längre så jag tänder pannlampan. Grisen står 60m bort till vänster. Jag tänker, "Hoppas den går ner till Tony", som står rakt till vänster om mig. Jag märker att grisen inte riktigt gillar mitt lyse och fortsätter lysa på den. Då sätter den av rakt mot Tony. Jag följer den kanske 10m med käglan så jag är säker på att Tony sett den och släcker sen. Den kommer in i Tonys sprutspår och går precis rakt mot honom. 5m från T stannar den upp och Tony skickar en slug med halvautomaten. Ytterligare en smäll rullar över vetefältet för att säkra grisen som redan ligger på skottplatsen. Jag tar mig bort till Tony som fortfarande står beredd med bössan. :)
Jag gratulerar till hans första gris och får en något skakig hand framsträckt. Även G och N ansluter och vi snackar en stund. Tony selar på och efter en stund får Gillis ge en hjälpande hand. Går annars hyffsat lätt så länge man följer ett sprutspår, tycker i alla fall jag och Nippe som slapp att dra. ;)

Kvällen är naturligtvis inte slut ännu så vi åker bort till åkern vid busshållplatsen. Där är det dock tyst så N och G åker bort för att kolla av en annan åker och jag och Tony ska smyga runt dubbléåkern.
Vi parkerar och tar oss fram längs med kanten. Tycker vi hör gris men ser inget. När vi gått runt nästan hela åkern hör vi smaskade rakt ut. Snabb planering och Tony smyger tillbaka och jag ska gå rakt på. Här är jag lite för het på gröten och inväntar inte tills Tony kommit upp tillräckligt långt. Jag påbörjar smygningen men efter bara 5-8m får grisen vind av mig och travar iväg. Tony hade bara hunnit 15m och grisen slank ur näven.
Vi går ut på vägen och N och G möter upp. Det fick bli en kort träff vid bilarna innan hemfärd. Gillis och jag delar på en cigarr. Tony suger på en giftpinne och sörplar kaffe och hurtigbullen Nippe tänkte bara på mat. ;)

Vilken kväll...

Tony miste just oskulden

2011-07-14T00:02:00.002+02:00

Finfin galt på ca 70 kg, skjuten på 5m.

Uppdatering: Kontrollvägning visade 57 kg LV. Mitt ögonmått i uppspelt tillstånd är inte att lita på. ;)

Faan vad nära...

2011-07-13T23:21:00.002+02:00

Fingret på avtryckaren, bössan osäkrad och gris 15m framför mig. Väntade på bredsida när den fick nys om mig. :(

Först på plats för en gångs skull

2011-07-13T21:24:00.002+02:00

Vid busskuren

Dags att fresta på sädgrisarna igen

2011-07-13T16:44:00.003+02:00

Ikväll ska jag och Gillis se ifall vi har turen på vår sida. Vi fick även med oss Tony och med lite tur ansluter även Nippe. Ska väl vara själva fasen om vi inte lyckas välta en eller kanske två inatt. Vädret ska bli sådär. Mulet men med 94 procent på månen så bör det vara rätt ljust ändå.
Måste försöka fixa min ledlenser pannlampa. Där sladden går in i batteridelen är det väldigt "skavt" och dåligt så den spontantänder ibland och lever sitt egna liv. Får se vad som kan lödas ikväll.

Rapport från åkrarna

2011-07-11T12:49:00.005+02:00

21:29 svängde jag in vid busskuren och Gillis var redan på plats som vanligt.
Vi konstaterar direkt att allt är perfekt denna kväll. Redan då kunde vi packat ihop. ;) Är allt perfekt så är det väldigt sällan som jakten går bra. Så är det bara och lika självklart som att Kalle Anka börjar kl 15:00 på julafton.
Hur som helst. Det var klar himmel, nästan vindstilla och den 70%-iga månen hade passerat zenit och var på väg ner. Vi gjorde upp en enkel plan och körde bort bilarna till dubbléåkern. Jag fick vägpasset och Gillis tog tornet. Tydligen skulle grisarna bara passera första åkern då den inte ännu föll dem i smaken och ta sig över vägen in i nästa. Där skulle man ha bra chans.
I ca 1h stod jag där och såg det skymma så sakteliga. Hörde några fina grisknak och även en gris som verkade smaska i kanten men det dog ut efter en stund. Mer än så hände dock inte så vi knatade bort till första åkern. Inte heller där höres dem härliga vildsvinsljuden så vi fick ta oss till åkern med holmarna. Där växte havren hög och fin men den var nog inte riktigt så söt och god som svinen vill ha och det var helt orört. Bara att packa in sig i bilen och köra till nästa ställe.
Nu skulle vi kolla åkern som gränsade till dubblåkern och vägen där jag stod innan. När vi gått dem 100m från bilen och kommit fram till åkerkanten så hör vi grisarna käka en bra bit bort. Äntligen!! Verkar vara 3 st som är utspridda längs ena "kanten". Gillis tar höger och ska ställa sig en bit ut i åkern och jag smyger bort till vänster för att antingen lyckas smyga mig på en gris eller skrämma dem åt Gillis håll.
Som vanligt så känns det skumt att smyga då det faktist låter rätt mycket när man går i kanten. Efter 40m viker jag av rätt ut i åkern. Försöker följa ett gammalt spår där det tidigare gått gris. Efter bara en kort bit travar en gris iväg och fnyser även några gånger på väg bort. Fasen med. Vinden känns inte helt rätt där jag står. Känns kallt om ryggen och det är aldrig bra, varken ur jaktsynpunkt eller om man frågar morsan. ;)
Jag kommer fram till ett sprutspår som jag följer. Hör gris nästan rakt fram och smyger på. Trots att jag avancerar bra så tycker jag inte att jag kommer något närmare. Hör gris på både höger och vänstersidan. Gillis står på en höjd till höger om mig. Hoppas att han har det bättre.
En gris får nog och joggar iväg mot dubbléåkern till höger. Den verkar dock inte direkt skrämd. Fortfarande svin kvar framför mig så jag går vidare. Jag går, lyssnar, går, lyssnar men kommer inte närmare. Strax är jag framme där jag parkerat bilen och fattar inte vart grisarna tog vägen.
Gillis berättar efteråt att när jag kommit fram till bilen så kom det ut nya grisar på åkern där dem först stod som jag smög på. Typiskt.
Gillis mötte mig nedanför mötesplatsen 01:45 med bilen och precis innan han kommer fram lös jag med lampan över dubbléåkern och ser två gröna ögon titta på mig. Anar att grisen skrattar lite tyst för sig själv. Nästa gång är det vi som drar längsta strået.

I väntan på en sädgris

2011-07-10T22:13:00.002+02:00

Dubbléåkern som vi nu kallar den efter min dubblé förra året. Mellan där jag står och skogskanten kommer grisarna genom säden ut mot nästa åker där säden är mer mogen på vissa ställen.

Provsmakning, 16 och 26 av 30

2011-07-08T10:12:00.004+02:00

Efter att ha hängt ett gäng korvar sen i söndags, först i garaget i 2 dgr (20 grader och 60% luftfuktighet) och sen i kyl i 2 dgr (bilden, 8 grader och 49%), så tyckte jag att en av rådjurskorvarna kändes lagom hård för att testa. Skar upp några skivor och tuggade i mig en. Blev något kluven. Smaken var bra. Lagom med krydda. Dock var konsistensen lite grynig och inte som jag vill ha den för typ ölkorv. Jag tror att man får köra mer på hackat kött och inte färs om man ska fixa sån korv. Sen måste den torkas längre.
Jag åt några skivor och sen slängde jag i resten av korven i stekpannan. Höll ändå på att steka några slangar till middag så varför inte.
I med den i ett korvbröd och sen ketchup och senap på det. Oj vad det blev gott. Helt plötsligt var konsistensen bra och allt passade super. Helt klart en grillkorv jag gjort vilket i och för sig var tanken när jag började.
Summerat kan jag säga:

Som ölkorv, 16/30
Utseende: 6 (10 på utsidan men bara 3 inuti)
Smak: 7 (kan gott vara mycket kryddigare till ölkorv)
Konsistens: 3 (ölkorv ska vara rätt hård och lite seg/tuggmotståndig)

Som grillkorv, 26/30
Utseende: 8 (något för mörk på utsidan för att tilltala som grillkorv)
Smak: 9 (helt lagom styrka i smaken. Jag kände tydligt korvsmaken utan att den tog över)
Konsistens: 9 (som en grillkorv ska vara. Man känner klart att kötthalten är hög och att det är bra tuggmotstånd)

Just nu känns det rätt bra att veta att det som hänger hemma är gott. :)

Fick även igår goda nyheter från Gillis. Gris i säden!!!!! :)

Ett knippe färdigrökta

2011-07-03T21:24:00.004+02:00

När jag fick kläm på det hela såg dem ut såhär. :)

Dags att röka korv

2011-07-03T18:17:00.007+02:00

Efter att ha tillbringat helgen på norra Öland, eller närmare bestämt Löttorp, så var det dags att ta tag i korvmakeriet igen. Jag har ju gått och undrat vad jag ska göra med all korv. Den man köper är ju egentligen tillagad och färdig att äta vilket inte mina korvar var. Googlandet sade att man skulle röka eller låta hänga eller torka ett tag eller grilla/steka direkt. Men vilket skulle jag välja?
När jag satt på farstukvisten i lördags sugandes på en Cohiba med en rom i näven kom jag på att jag ju fått en bok för ganska länge sen av svärföräldrarna om rökandets alla konster. Där kanske det stod någonting?
Sagt och gjort. När jag kom hem så tog jag fram boken och kollade. Jodå, facit var hittat. Det skulle rökas i 50-70 grader under 4-5 timmar. Sedan skulle korven läggas i 70-gradigt vatten i ca en timme eller tills innertempen nått 70 grader för att till sist läggas i kallt vatten för att snabbt kylas ner. Det var bara att sätta igång.
Min lilla hobbyrök ville jag inte använda av två anledningar.
1. Det blir varmt som fasen där i.
2. Det får inte plats så många korvar så jag skulle få röka i evigheter.

Valet föll istället på Webern. Tände på några briketter och tog ett rostfritt fat och hällde på al och enespån och några nävar körsbärsflis. Lade över briketterna och sedan ett 57cm galler fullt med korv överst. Vackert!! :)

Märkte snabbt att korvarna direkt över röklådan fick för mycket hetta så jag fick lämna mittenområdet tomt. Fick heller inte ner tempen till önskade nivåer utan låg på 90-110. Förkortade därför röktiden avsevärt och gick mest på hur dem såg ut och kändes. Det var väldigt olika resultat beroende på var i grillen korven låg. Den sista omgången gick naturligtvis bäst och dem tog jag ut runt 21:30.
Ett gäng åkte in i frysen för framtida grillning. Ett gäng hänger på tork i garaget (ölkorv?) och ett gäng ska jag lämna in hos Blomlöfs för att se hur det blir när proffsen röker.
Vi får se hur det blir när det testgrillas framöver. :)

Vildsvinskorv

2011-07-01T07:11:00.007+02:00

Igår eftermiddag/kväll gjordes chorizo de Tolouca, pusta och en egen variant med rådjursfärs. Körde på recept jag hittat på nätet. Istället för fläskfärs hade jag vildsvinsfärs och blandade även lite som jag själv ville. Skulle det vara 2 kg fläskfärs så hade jag 1 kg vildsvinsfärs (rent kött), 0,5 kg sidfläsk från vildsvin och 0,5 kg rådjursfärs. För pustarecept klicka här. Chorizo recept hittar du här. Den sista korven hade jag timjan, basilika, mejram och vitlök i. Pytsade även i lite rödvin så får se hur det blev. På bilden har jag och Wilma precis börjat fylla chorizon.

Tyvärr räckte inte svinfjälstren. 10m räckte till dem första två satserna så jag får fylla rådjurskorven idag.
Tror jag ska testa att röka några korvar innan dem grillas. Känns som att det ska bli bra.

Lerduveskytte

2011-06-27T08:38:00.004+02:00

I lördags hade Ingemar fixat lite lerduveskytte igen och även bjudit in vårat jaktlag. :) Vi var ju faktist och sköt för bara 3 veckor sen men att skjuta är alltid kul och övning behövs. :)
Dessutom fanns instruktör på plats och hjälpte till och det var kanon.
Gick väl sisådär med skyttet. Enkelduvorna funkade bra men dubbelduvorna gick något sämre. Den första var sidoduva och den andra rakt fram så det blev för många bom-träff.
Stilstudie.

Publiken.

Wilma följde med men var måttligt road.

Nippe följer duva.

WTC på "fötter" igen

2011-06-14T12:25:00.008+02:00

Igår tog jag och Kalle tag i att fixa iordning våra åtlar igen. Började att fylla på majs och korn i ST tunnan. 2 säckar = ca 60kg. När jag firade upp tunnan hörde jag att det knakade. Kalle och jag kollade upp och såg spännbandet runt tunnan ligga över kanten på ett ställe. Kalle hoppade in under tunnan och vägde av och jag lossade linan och firade sakta ner. Vi satte tunnan på Kalles lår när han satt på huk och jag satte på locket till automaten. Skulle sen bara hissa tunnan nån cm så Kalle kom bort. När jag spände upp linan så brast spännbandet. Kalle hann precis undan och tunnan föll bara 10-15cm. Ingen skada skedd. PUH!! Nångång ska man ha tur och ligga på rätt sida av marginalerna.
Vidare till WTC för att fixa förödelsen. Kalle häpnade när han såg den nygrävda "puckelpisten".
Ner med en massa reglar och störar och sen toppa tunnan med 3 säckar majs. :) Nu hoppas jag verkligen att den store galten ska komma tillbaka och försöka igen.
Här en nöjd Kalle på en boostad WTC.

Kollade även närmare på det batteriet som satt i förra, numera platta, automaten. Tydligen hade galten försökt tugga i sig det med.

Viktmässigt tror jag att Kalle och jag hamnade på plus minus noll för kvällen. Vi gick ner några hekto av att svettas men svalde så mycket knott att vi åkte hem mätta och belåtna. ;)

Får avsluta men en bild från förrförra helgen på mina 4 vildsvinsfiléer på Nickes grill. I bakgrunden Nickes "prisbelönta" kycklingspett.
Jag testade nytt för kvällen och det blev en marinad med indiskt stuk.
Ingredienser:
Kokosmjölk
Röd curry
Spiskummin
Koriander
Kanel
Basilika
Salt

Smakerna funkade absolut till dessa filéer och jag kommer definitivt använda denna marinad fler gånger.

Nedmejad åtel

2011-06-09T14:42:00.009+02:00

Var uppe och kollade av åtlarna i lördags och WTC var väl mindre kul att se.

Före:

Efter:

Den skyldige? Jo, denne herre!

Dessutom står han och skrattar åt oss på vår egen åtel.

Får väl bli en sittning snart. :)

Grillresultat

2011-05-15T17:16:00.006+02:00

En kort grillrapport från igår. Lammet blev kanon. Mört och jättesaftigt och det räckte gott och väl. Grillade i ca 5 timmar. Efter 4h hade jag 63 grader i låren men tyvärr var detta lite tidigt så det fick snurra en stund till. Dock hade jag lite lägre temp mot slutet så jag tror inte det blev för högt. Var ganska lagom rosa.
Marinaden jag använde mixade jag ihop av öl, olivolja, rosmarin, timjan, vitlök och salt&peppar. Skulle penslas på var 20:e minut men blev nog en gång i halvtimmen till sist.
Hopps inte det dröjer för lång tid till nästa grillning för detta var kul och gott. :)

Helgrillat lamm på g

2011-05-14T10:56:00.004+02:00

Äntligen får jag personligen testa grillen. Den har redan grillat två grisar men av andra som lånat. Nu kör jag ett lamm på 11,5kg som ska grillas ca fem timmar. Om tre timmar kommer gästerna. :)

Då är det bara att vänta

2011-05-10T21:29:00.004+02:00

Nu hänger skinkan i en stenlada där temperaturen är rätt jämn och luftgenomströmningen är god. Bara att vänta i sisådär 8-12 månader.

Färdigsaltad

2011-05-08T19:03:00.003+02:00

Avsköljd och upphängd (i rätt miljö) för att torka till ett par dagar.
Väger nu 4,25 kg och känns stum och fin. Doftar kanon! :)

Omsaltning av skinkan

2011-05-01T12:33:00.004+02:00

Efter 11 dagar var det dags att byta salt. Ska se hur många dagar till jag kör. Enl tips jag fått ska den ligga i 10 dagar till men den var rätt stum redan nu så jag får se hur länge det blir.

Projekt Parma-prosciutto

2011-04-19T18:45:00.005+02:00

I höstas grubblade jag över ifall man kunde fixa lufttorkad skinka av vildsvin hemma. Snackade med farsan som nämnde nåt om ett TV program där dem gjort det. Efter lite googlande så hittade jag denna sida: http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/17579-parmaprosciutto-paa-vildsvin/. Där stod allt jag behövde veta så idag drog jag igång 1-års projektet. Får blogga då och då när jag gör något med låret.
Det jag gjorde idag var att ta ett vildsvinslår på ca 5kg (från svinet jag sköt i Februari). Sprutsaltade runt benet och lade sen i salt med lite lagerblad, svartpeppar och salpeter. Minst 2 cm salt runt om ska det vara. På med en skärbrada och tyngd på. Ska tydligen hjälpa till att dra ut fukten. Där ska det ligga i ca 21 dagar. Ska byta salt efter halva tiden. Har inget kylskåp som är stort nog utan det får stå i garaget med ca 12 grader. Bara att vara tålmodig nu då. Inget jag är vidare bra på.

Guldekipage

2011-04-16T08:54:00.005+02:00

Äntligen hämtat och monterat nya motorn. :)

Urgalten

2011-04-13T14:01:00.005+02:00

Kalle var uppe och tömde kameran på ST i måndags och det fanns 3 bilder på en galt som passerat förbi. Ena bilden är denna.

Tycker bilden är suverän och klockren från sidan. Man ser liksom ALLA typiska galt kännetecken som buckligt tryne, pensel, midja, brant "backe" ner not rumpan och svansen som står ut pga kulorna. Ingen stor galt (kanske 90kg) men med dem karakteristiska dragen tror jag det är en något äldre herre, åtminstone minst 4 år. Har för mig att dem är mycket rakare i trynet dem första åren. Hur som helst kul med en urgalt på besök.

Fällhorn

2011-04-03T10:38:00.005+02:00

Wilma hittade ett fint fällhorn nyss på vår upptäcksfärd i skogen.

Ännu en sittning

2011-03-29T12:16:00.005+02:00

Visst kom jag ut i söndags. Lillbrorsan kom loss några timmar och jag hämtade upp vid 19:45. Märkte på vägen ut att det var mycket ljusare än jag trodde det skulle vara och då hade jag ändå räknat med sommartiden. På plats i kojan vid 20:25 och vi kunde se bra runtom i skogen. Konstigt nog låg det väldigt mycket betor kvar på marken sen jag fyllde på en vecka tidigare. Som vanligt så hördes lite småknak i närheten och hundskall på avstånd. Vinden låg på rätt i ansiktet. Svag men konstant. En enda ynka plusgrad gjorde att det kändes betyligt kyligare än det var. Ljuden runt om avtog med tiden och efter 1,5 timme var det både tyst, händelselöst och väldigt mörkt. Tur man hade någon att snacka med för att fördriva tiden. Som så många gånger tidigare så hör man det där härliga knaket när man minst förväntar sig det. Vid ca 22:20 kom det. Denna gång snett framifrån till höger. En ensam gris utan någon som helst brådska förflyttade sig mot åteln. Hör den hyffsat nära och väntar på att rörelsesensorn i lampan ska bli aktiverad. Då blir det tyst. Fattar inte vart grisen tog vägen. Tar fram en lampa och tänder manuellt men ser inget i gläntan. Hmmm.... Lyssnar några sekunder till och hör den då till vänster. Den har gått genom åteln och rör sig nu ner i slänten och parallellt med oss till vänster. Den har inte blivit skrämd av lampskenet utan lullar bara fram sakta. Jag tänder inte lampan något mer utan hör den bara gå snett bakom oss och försvinna bort. Som vanligt spännande med griskontakt och man slipper gräma sig då denna med största sannolikhet inte var en årsgris och därmed ändå inte skjutbar. Vi sitter kvar en kort stund till och smiter sen hemmåt efter 2,5 h i kojan. Ännu en spännande vakjakt. :) PS. Kameran åkte inte upp då jag inte hade batterier hemma eller rättare sagt, dem jag hade var dåliga. :(

Kameran redo att sättas upp

2011-03-27T17:55:00.008+02:00

Redan i fredags kom den nya kameran med tillhörande säkerhetsbox. Känns väldigt bra så det ska bli kul att få ut den. Det första jag tänkte när jag tog kameran i handen var att den kändes mycket lättare än vår tidigare. När jag kollade noggrannare såg jag att skruvarna till luckorna var av plast (den delen man skruvar på) till skillnad från den gamla där dem var i metall. Måste erkänna att dem verkar gjort om denna kamera till en något enklare modell trots att allt borde vara samma. Vi får se hur den klarar sig när vädrets makter får säga sitt. . Ikväll får det bli en sittning på ST. Visserligen ska det blåsa lite men tror det funkar i alla fall. Hoppas bara nån liten rackare springer ut i gläntan.

Åtelboost

2011-03-22T19:33:00.005+01:00

Var precis uppe och fixade lite med åtlarna och den nya foderplatsen.
Foderplatsen är välbesök och det till och med luktade gris när jag steg ur bilen. :)
Slängde ut en hink betor och tjärade på nytt. Nippe hade fyllt på korn dagen innan och lagt ut en sträng för att vi skulle se hur heta dem var på kornet. Jodå, marken där strängen varit var helt uppruggad. Nu hoppas vi att dem ska ha daglega i närheten så kan vi kanske få en vettig grisjakt till hösten.
På åtlarna är det underligt. Ena (WTC) är stendöd. Trots korn, betor och tjära så är där inga svin. På den andra (ST) som inte ligger mer än 700m ifrån WTC fågelvägen är det tokrensat hela tiden. Lade ut 180 liter betor förra söndagen som var borta plus det korn som sprids varje natt. Båda tjärträden rejält skrubbade. Nu tjärade jag nytt, lade i 25kg korn och tippade ut 180 liter betor. Bytte även batterierna i lampan så nu är allt riggat för lite vakjakt.
Beställde även ny kamera idag. Fick bli en likadan. Beställde samtidigt en stöldkasset på jaktmarken.com för denna vill vi inte ha stulen. Får se om vi hinner få den innan helgen.

Spännande utan pang

2011-03-18T12:31:00.003+01:00

I söndags efter en hel del åtelprep under dagen satte sig jag och Nippe på ST vid 19:45. Nästan helt vindstilla och några plusgrader i luften. Himlen var täckt av moln men vi visste att halvmånen lös där ovanför så sikten denna kväll var perfekt. Precis så där lagom så att grisarna skulle känna sig säkra men vi ändå kunde se genom skogen vad som hände och om något skulle röra sig mellan träden.
Efter en ganska kort stund hörde vi det knaka till nere från kärret och jag hörde en ensam gris komma gående mot oss. Rakt mot tjärträdet i slänten gick den och jag avvaktade lite innan jag skulle ta fram Stig. Då viker den av och fortsätter istället förbi oss och vi hör det där härliga ljudet avta och det blir återigen tyst. Hmmm. Snopet. Den lyckades dessutom hålla sig precis utom synhåll hela tiden. Varken tjära eller en ljuvlig halvrutten sockerbeta kunde locka denna gris närmare.
Vi fortsätter att "njuta" av denna kväll och en stund senare hör Nippe att det verkar vara gris på åteln rakt fram (på grannmarken). Då kanske dem kommer till oss efteråt.
Vi hör att ljuden rakt frammifrån ökar och vi tror att dem bökar sig sakta närmare. Då visar det sig att dem kommer egentligen bakifrån till höger och att ljudet studsar så vi hör dem frammifrån. Rätt vad det är kommer det ut 3 grisar på den stig vi tidigare gått på fram till tornet. Dem stannar mitt på stigen bara 10-20 m bort och den första att slänga runt är suggan. Dem två mindre står nästan på varandra och glor lite innan även dem vänder på klacken och smiter iväg.
Vi hör det knaka bakom oss och både jag och Nicke kollar ut bakåt för att kunna se dem. Då ser jag suggan på min sida i slänten. Den står still och inväntar dem andra. Jag muttrar något och tar fram Stig. Då dem befinner sig snett bakom tornet så blir det lite skum ställning att sikta i.
Grisarna har satt vidare och jag får in en i kikaren. Dock så joggar dem neråt hela tiden och jag ser den bara kort mellan träden. Dem försvinner bakom en trädridå men vi hör dem gå parallellt med tornet nedanför slänten. Jag svingar fram till en glugg rakt ner från tornet och ser dem knata förbi en och en. Vill dock inte skjuta då jag tycker det är smågrenar i vägen och dem står heller inte still. När dem passerat gluggen så viker dem av in mot kärret, dvs bort från oss och försvinner. Nu känner jag pulsen, eller rättare sagt hjärtat slå friskt. :)
Klockan är 21:49 och vi beslutar att vi är nöjda för kvällen och lämnar kojan.
Alltid lika härligt med närkontakt med vildsvin!!

Tjuvar i farten

2011-03-08T12:19:00.007+01:00

Jaha, Då var vi drabbade av kameratjuvar. :(
Flyttade ju kameran i början av förra veckan till vår relativt nya foderplats för att se vilka djur som hade nytta av betorna vi lade ut och efter bara 5 dagar så blev den snodd. Var uppe och tömde den i lördags och igår morse när Nippe var förbi så var den borta. Fy faan!!

Den enda trösten är att displayen var trasig och att on/off knappen var glapp så man fick kela en stund med den innan den kom igång. Kan man inte med den så kommer man troligvis inte kunna använda den.

Här är en av bilderna från sista tömningen. Säga vad man vill om denna kamera men den tog fasen riktigt bra bilder.

En bild till med en herre modell större. :)

Vi har en kamera till som suttit på exakt samma ställe men det är rätt stor skillnad på nattbilderna eller vad säger ni?

Denna bild är tagen med en något dyrare kamera men som har fler pixlar.

Den som blev stulen är en Moultrie IR 4.0. Fästena på baksidan hade gått sönder så jag hade satt dit nya i rostfritt. Är det någon som råkar snubbla över en sån här så vore jag tacksam för tips.

För övrigt så har vi faktist besök på båda åtlarna nu. Ena mycket mer frekven än den andra men nu hoppas jag att dem ska komma regelbundet. Vi har korn, betor och tjära på båda och det borde dem inte kunna motstå. :)

Avslutar med en bild på ST tagen för ca 2 veckor sedan när jag fyllde på med betor.

Dags att flå och stycka

2011-02-22T18:29:00.004+01:00

Usch vad dålig jag har varit på att lägga in lite vettig text för det här inlägget. :(
Grisen fick hänga en bra stund. På väg hem när jag precis skjutit den kom jag ju på att jag skulle ut och resa 5 dagar senare men med lite tur så fick jag ned tempen till runt 2 grader i garaget så när jag väl kom hem från Indien så var den inte ens färdigmörad. 16 dagar efter skottet nådde timern 98% och jag tyckte det var dags att fixa till den. Fasen vad gott med mörningstimern. Till och med så jag kunde få hjälp av frugan att kolla mörningen trots att jag befann mig på andra sidan jordklotet!! :) Den har luktat gott hela tiden så jag var inte orolig för att nåt var fel. Nu fick jag även testa mitt Eka slaktset jag köpte till mig själv i julklapp. Det funkade bra även om jag inte fick till skärpan när jag skulle slipa knivarna efter en stunds användande. Tror jag har lite fel vinkel vid slipningen. Får kolla upp vid annat tillfälle.
Whiskyn är obligatorisk vid styckning. Inget snack. :)
Allt gick kanon och 28kg kött (och några ben) fyllde frysen några timmar senare. Grillsäsongen Mars-Maj räddad. ;)

Indiskt vildsvin

2011-02-17T04:45:00.005+01:00

Reste till Indien natten till lördag. Ska vara här en vecka och jobba. Vi började med en dags vila på Radisson Temple Bay resort med bad i Bengaliska viken samt områdets pool (200m lång).

Efter 3 dagar i Chennai bar det av till Gurgaon (New Delhi) där jag nu befinner mig. Under kvällspromenaden igår så ser jag detta vildsvin gå på "vår" kant snett ut mot vägen. Såg rätt stort ut och det kändes inte som att vi ville reta upp det. Stannade till 15m ifrån och såg svinet passera vägen. Får erkänna att ett vildsvin var nog det sista jag förväntade mig se i Delhi.

Utanför kontoret så går vakterna med en sida-sida hagelbössa (!!) över axeln. En av dem har kapat kolven så han bara har pistolgreppet kvar men fullängd på piporna.

Igår på em såg jag även två hundar jaga ett svin. Så....

Om jag lånar hagelbrakaren av vakten och åker till området med hundarna så kanske jag kan få till en drevjakt på vildsvin här nere. ;)

Fick ett trist sms i söndags. Jaktkamraten Ingemar hade fått ta bort sin jämthund Cilla pga cancer. :( Jättetråkigt. Hon var inte så gammal och är ju den som ställde den första gris jag smugit på.

Till sist. Panga inte di store nu.

Äntligen lite grisjakt igen

2011-02-07T08:33:00.005+01:00

I lördags var det äntligen dags för lite jakt igen. Harjakt stod på schemat. Jag, Kalle, Nippe och Kennet samlades vid 07:00. Vi skulle släppa Kennets hund och se ifall vi kunde få höra lite hundskall innan jaktsäsongen var helt över.
Med tanke på förhållandena så gick vi alla med hundföraren och tänkte sätta ut vid ev upptag. Efter att ha knatat omkring i dryga timmen utan tur så avslutade vi och fikade lite istället. Det fick helt enkelt bli en väldigt kort jakt.
Därefter åkte vi och hämtade ett lass betor som vi äntligen fått tag på. Dessa ska läggas ut på olika ställen och se vart djuren håller till nu när väderförhållandena ändras hela tiden.
Jag tog med mig en balja med betor och åkte upp till åtlarna för att kolla av och fodra ut lite. En koll på åtelkameran visade att det faktist varit framme gris vid tre tillfällen och vid riktigt bra tid dessutom. Faktist redan vid 17:30. Denna prickiga sak var en av besökarna.

Igår kväll fick det bli en sittning. Hade tänkt ta med mig Wilma på sin första vakjakt på gris men fick mothugg av frugan. Kalle kanske kunde haka på men när jag ringde honom från bilen på väg upp så hade han fullt upp med annat. Fick bli en ensamsittning igen.
På väg från bilen såg jag att markerna runt om var röjda under dagen. Kändes något tröstlöst att sätta sig med tanke på det oväsen som rått under dagen men nu var jag ju ändå här.
På plats 17:03. Kunde inte avgöra ifall dem varit på betorna jag lagt ut. Hörde nåt grisskrik på långt håll efter en kvart och det tisslades och tasslades lite varstans. Sen dog det ut mer och mer och blev helt lugnt. Förhållandena i övrigt var perfekta. Plus 2 grader och SSV svag men stabil vind. Satt och var rätt nöjd med dem tjocka långfillingarna jag köpte i höstas. Värmde gott. Några sms hann även skickas i brist på annat att göra. Strax innan 19 hörde jag något röra sig i min riktning. Äntligen!! :)
En ensam gris gick sakta mot tjärträdet i slänten. Där nere är det mörkt. I brist på månljus så kunde jag inte se något alls utan hörde hur den skrubbade sig friskt. Avvaktade och var lite orolig att den skulle gå vidare när den var klar. Då ser jag en ganska stor mörk skugga som rör sig mot åteln. Smyger upp Stig när grisen rör sig och ser den komma upp i åtelgläntan. Dock kommer den jättenära mig, från vänster. Den rör sig sakta åt höger och stannar precis mitt i. Har bara ca 10-15m ner till den. Den har snö runt sig och det är inga problem att se den. Kollar i siktet som är ställt på 6x förstoing. Ser precis konturerna ovan och under. Det ställer sig och vädrar med trynet upp i luften. Jag får in rödpunkten mitt i bogen och trycker av. Stig levererar och grisen skriker till och sätter av. Jag ser den springa först åt höger och sen liksom ta en stor u-sväng och springa tillbaka till vänster bakom foderautomaten. Hör att den väldigt snart slutar att springa och allt känns perfekt.
Drar nåt sms till Nippe och går ner från kojan. Snoppar av en cigarr och tänder. :) Känner mig rätt nöjd.
Har med mig ett gäng batterier som jag byter i både lampa och kamera. Kollar av skottplatsen och ser faktist inget där. Ser knappt slagen efter grisen. Kollar åt höger och ser då språngslag. 2-3 m bort kommer första blodsdroppen. Skönt. Följer efter och ser en sten som kommit ivägen för den omtöcknade grisen.

Bara att knata på och följa blodspåren. En kort bit bort från där jag sist såg den ligger den vid muren mot grannmarken. :)

Skotten har gått in mitt i och ut långt ner vilket inte är så konstigt med den vinkeln jag hade.

Är en gylta på 71kg LV och inga foster i magen. En jättefin gris i toppkondition. Att dra ut den till vägen gick som en dans. Den liksom flöt ovanpå snön. Denna kväll var man hemma i god tid.

Bedrövligt

2011-01-31T08:34:00.003+01:00

Tog mig ut en sväng i lördags morse. Äntligen dags för lite rävlock.
Solen upp 08:02 så om jag är på plats ca 0740 borde det vara bra...trodde jag. När jag satt i bilen på väg ut insåg jag att jag var minst 40 min för sent ute. Redan vid 07:00 började det ljusna och med all denna snö innebar det att det var skjutljust strax därefter.
Kom i bilen även på att jag glömt kikaren och skjutstödet (ifall jag skulle sitta på marken) och hade tagi fel mössa så jag knappt kunde ha hörselkåporna på mig. Pust...
Skulle ta tornet nere vid överväxta sjön och ställde bilen vid boken. Förhållandena i övrigt var bra. Stabil vind från SV och minus 1 grad. Omöjligt att ljudlöst ta sig fram till tornet men hoppades att harskriet skulle locka rävar från så långt håll att mina fotsteg inte nått dit.
På plats i tornet runt 07:55. Enligt expertisen ska man sitta i ca 20min eller nåt innan man börjar locka. Jag tror jag kunde hålla mig ungefär 8 min innan jag började tuta. Ett fasligt ljud fyllde hygget och jag märkte genast att handsken dämpade ljudet och det blev inte den klang man ska ha. Snabbt av med handsken och blåsa vidare. Körde säkert 20-25sek och vilade sen ett par min. Nytt tut i luren och vila. Försökte huka mig lite så min bara vita hand som liksom vinkade för att förvränga ljudet inte skulle synas för eventuellt närmande rävar. En tredje truddelutt ljöd och jag spanade försiktigt av området snett framför mig från vänster till höger.
Men....
Den där stenen ser ut som batman.
Något till vänster vid skogskanten bakom en stubbe sticker det upp en liten sak med två "antenner". Nästan direkt blir det bara en antenn för att 3 sekunder senare åter bli batman.
Ok, något djur sitter 100m ifrån mig och kollar och rimligtvis borde det vara en räv. Sitter helt stilla och när den återigen kollar åt sidan smyger jag upp Stig. Kollar i siktet och ser nu att en räv kollar in mig. Blir överlycklig att jag faktist har lockat in en räv och samtidigt orolig över att den ska få vind av mig och sticka. Avståndet är ju faktist mitt inskjutningsavstånd och den sitter helt still rakt mot mig och tittar. Har en stubbe precis framför den så jag ser huvudet och en bit ner på halsen. Bestämmer mig för att skjuta och gör mig redo. Dock är jag för ivrig och glömmer bort andningen och i samma millisekund som jag kramar, nej, slänger mitt pekfinger mot avtryckaren känner jag hur hela jag hoppar till. Redan när slagstiftet är på väg mot tändhatten vet jag att jag kommer att missa. Räven försvinner som genom ett trollslag mitt i skottet och när jag tittar mot platsen där den satt ser jag kulhålet i skaren bakom. Precis till vänster något högt. Hade det varit älg, rådjur, vildsvin eller annat stort vilt med ren bredsida hade även detta kassa skott suttit mitt i lungorna men med detta lilla mål var missen total och enorm!! Skit skit skit. Varför skulle jag jäkta iväg? Jag kunde ju pipit lite i muspipan och kanske fått den närmare?? Besvikelsen snurrade i huvudet men tog upp lockpipan och lockade en stund till. Det kom naturligtvis inga fler rävar.
Jag bröt upp och gick bort till skottplatsen. Såg rävspåren till och från och där kulan rispat upp skaren innan den penetrerat det hårda täcket. Faan med.
Tog mig bort till bilen, kollade av åtlarna och åkte till nytt ställe. Dock var klockan redan 09:15 när jag åter började locka så jag misstänker att rävarna låg nere i sina gryt och gottade sig.
Inte ett liv på det hygget så jag avslutade för dagen.
Lärdom?
Behåll lugnet. Andas. Locka vidare.
Lätt att säga nu vid datorn utan en räv i sikte.

Uppdatering och viltvård

2011-01-28T08:40:00.004+01:00

Det händer verkligen inte mycket på jakt&fiske fronten nu. Säsongen lider mot sitt slut och förhållandena är för tuffa för djuren för att vi med rent samvete kan jaga dem under drevjakt. Visst, snön har smält undan en del men det innebär ju inte att dem har möjligheten att fetna till som under hösten och snart kommer det säkert mer snö och då får dem det ännu tuffare. Nä, vi låter dem behålla den lilla energi dem lagrat och hoppas vi får bättre jakt nästa höst.

Däremot så hoppas vi att svinen ska hitta till åtlarna mer permanent. Har haft ett par besök under den senaste tiden men inte mer.

Ska försöka komma ut och locka lite räv också. Vore superkul att lyckas med den jakten. Har faktist inte prickat någon räv ännu. :s

Nippe har varit ute och lekt med traktorn också och plogat upp gångvägar för djuren där dem kommer åt godsakerna under snön. Vi har redan sett att hararna verkligen tyckte om detta.

På andra ställen där det är röjt tycker djuren om att gnaga av barken.

Tyvärr har vi inga besök vid foderbordet vi satt ut. Vi satte det i ett område vi visste inte hade så mycket mat naturligt men det verkar som att rådjuren och älgen har redan sökt sig till andra domäner.

Ett stort plus med låg jakt&fiske aktivitet är ju att man kan lägga den tiden på familjen istället. Undrar om jag kan skriva upp den tid jag INTE jagat och ta igen den nästa säsong istället??? ;)